Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vann han snart på den flyende. Denne kastade bort
lansen, sitt enda försvar, som nu var till hinder. Detta
väckte björnens uppmärksamhet, han stadnade, tassade
på den, bet i den och fortsatte jagten. Åter var han i
i hälarne på matrosen, som hade märkt lansens
gynsamma verkan och nu släppte en vante. Listen lyckades,
men björnen förföljde åter efter några ögonblick, då
offrades den andra vanten. Matrosen vann äter något
försprång, men var snart ånyo upphunnen och lät nu
hatten gå, som så länge uppehöll björnen, att vår hjelte
lyckligen hann sina kamrater, som från fartyget skyndat
till hans bistånd.
Honan har stor omsorg och tillgifvenhet för sina
ungar, som födas vintertiden och som minst under två
år följa henne, och det är ej ovanligt att träffa henne
i sällskap med en årsgammal och en tvåårig unge. Dessa
försvarar hon med mod och klokhet. Scoresby omtalar
en björninna med sina två ungar, hvilka förföljdes på isen
af några sjömän. Hon gjorde allt sitt till för att påskynda
ungarnes flykt, sprang ängslig än framför än bakom
dem, och ådagalade genom ett eget läte och egna
åtbörder sin oro och bekymmer för dem.
Grönländarne veta att berätta, att hon vid början af
vintern skiljer sig från sin familj, låter insnöa sig och
faller i vintersömn, ur hvilken hon ej vaknar förr än
solen åter står temligen högt. Nu föder hon merendels
två ungar, och är efter den långa fastan så svag, att hon
har svårt att gräfva sig ut ur snön och blir ett lätt byte för
eskimåhundarne. Honor, som ej äro drägtiga, skola åter
liksom hannarne under hela vintern vara i rörelse.
Den låga pannan, de bakåt lagda öronen och de
små ögonen gifva isbjörnen en arg och illasinnad uppsyn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
