- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
126

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordnade Chydenius hvad som behöfdes för de magnetiska
observationerna. Dunér återkom vid middagstiden, och
hade funnit att den andra udden verkligen låg något
nordligare. Vi begåfvo oss derföre dit mellan 5 och 6
e. m. försedde med instrumenter, och framkommo efter
något mer än en timmas vandring utefter bugten, hvilken
troligen är den, som på gamla kartor kallas Wilelm
Tolkes bugt. Landet nordvest om densamma liksom
hela den stora udden norr om det berg Blomstrand
besökt, är en öde slätt, men den yttersta spetsen är en
klippa af 50 fots höjd. Astronomiska och magnetiska
observationer anställdes undet det vi så vidt möjligt
var, skyddade oss mot den skarpa och obehagliga sydost,
som på eftermiddagen började blåsa. Återtåget till
lägerplatsen skedde litet efter midnatt. Uddens läge,
bestämdt af Dunér, var 80° 3’ 21" N. L. och 16° 32’ 15"
O. L.; men ännu längre åt vester, skild från denna
udde genom en vik, ungefär lika stor, som den vi
kringgått, syntes en tredje udde som låg ännu litet
nordligare.

Under det vi tillredde vår aftonmåltid, tilltog vinden
än mer, och med häpnad sågo vi ej långt från oss två
fångstfartyg, Vercola’s och Nilssons jakter, indrifvas i
packisen och komma i en högst vådlig belägenhet. Det
började att regna starkt. Regndropparne föllo stora och
tätt, men tälten höllo dem ute. Vi sökte att få någon
hvila, men den blef mången gång störd af stormens tjut
och regnets smattrande, och flera gånger hotades tältet
hvarunder vi sofvo att kastas öfver ända, men genom att
gärda omkring det med stenar och drifved fingo vi det
slutligen att stå. Regnet fortfor tills eftermiddagen den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free