Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppnådd af hvalfångare, och engelska parlamentet utfästade
under förra århundradet stora belöningar för den, som
seglade till de högsta breddgraderna, ja utsatte till och
med ett pris för det fartyg, som förmådde segla till
nordpolen.
Under inflytande af dessa åsigter utrustades kapten
Phipps’ stora expedition, som skulle söka att segla till
nordpolen. Den fann redan på 80:de breddgraden vid
Spetsbergen en ogenomtränglig massa af is och
återvände efter stora svårigheter med oförrättadt ärende
hem med fartygen, hvilka besättningarne en tid varit
i begrepp att öfvergifva. Kapten Buchans expedition
1818, under hvilken sir John Franklin förde befälet
öfver det ena fartyget, hade ungefär samma uppdrag och
samma utgång.
I stället för att norr om Spetsbergen eller mellan
Spetsbergen och Grönland finna ett isfritt haf, återkommo
Phipps och Buchan med den erfarenheten att, sedan en
gång norra Spetsbergens latitud blifvit hunnen, vägen
för ett fartyg var stängd af ogenomträngliga ismassor,
hvilkas södra gräns visserligen var föränderlig, men dock
alltid påträffades. Alla expeditioner, som från Cooks till
våra dagar sökt segla mot norden genom Behringssundet,
hafva ännu sydligare träffat likadana ismassor, hvilka
obevekligt förhindrat färden mot norr. Sunden emellan
arktiska Amerikas ögrupper hafva likaledes befunnits
tillstängda, och det öppna Polarhaf, hvilket kapten Penny
enligt Maury fann i Wellington Channel, och doktor
Kane i Smiths Sound, var fullt af is, när Belcher och
Hayes sedermera sökte genomsegla det.
På theoretiska grunder har Maury sökt bevisa, att
Polarhafvet vore öppet och segelbart, och Petermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
