- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
155

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Några verktyg med tillbehör för att laga, hvad som
kunde gå sönder, samt gevär med ammunition och
astronomiska instrumenter fulländade utrustningen.
Alltsammans packades på slädar. Dessas konstruktion var
en sak af största vigt, hvarföre ock nya konstruerades
i stället för de tunga och svårhandterliga slädar, som
Parry och Franklin begagnade. Medarne, tunna och
skodda med stål, gjordes så svängda att de nästan utgjorde
en del af en cirkelbåge. Öfver dem fästades
långsgående träslåar, som uppburos af korta stolpar. I stället
för att fast förbinda medarne med hvarandra förenade
man dem genom lösa tvärstycken, som fästades med
remmar af sälskinn. På sådant sätt blef det möjligt att
draga de tungt lastade slädarne öfver den mest ojemna
is, utan att sönderbryta dem. En botten af segelduk
sträcktes öfver slädan, så stor att packningen kunde
betäckas med sidostyckena. Dragtag gjordes fast
framtill, vid hvilka dragbälten för män eller hundarnes selar
fästades. En man kunde på en sådan släde draga 200
—220 skålpund och en hund 100 skålpund.

Vanliga packningen för en släde, dragen af sju man,
var 14—1500 skålpund. Der landet sådant medgaf, infördes
ett system af depoter, hvarigenom de resande sattes
i stånd att från sista depoten utgå med så mycken
proviant som kunde dragas på slädan. Efter den
erfarenhet, som vanns, kunde 7—8 man sålunda påräkna
att hafva nog proviant för 40 dagar utom det qvantum,
som depoterna innehöllo eller som kunde afstås af
återvändande reservpartier. När sålunda kapten M’Clintock
under sin första expedition 1848 ej kunde vara ute mer
än 40 dagar, så lyckades han under sin tredje resa att
vara ute 105 dagar, hvarunder han tilryggalade omkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free