- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
169

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärkte naturforskare, Baer, Steenstrup och Sundevall,
visa, att detta djur så till benbyggnad som lefnadssätt
kommer ganska nära uttrarnes familj, och bör sålunda
i djursystemet erhålla plats mellan dem och de
egentliga sälhundarne.

Omkring tolf fot lång och i omkretsen öfver
buken nästan lika tjock, med sitt i förhållande till denna
storlek lilla hufvud, som utan insänkning vid halsen
skjuter fram ur den säcklika kroppen, och med sina
ofullkomliga extremiteter, som likt skinnlappar hänga på
sidorna, ger han vid första ögonkastet intrycket af ett
djur, som ej ännu hunnit fullständigt utveckla sig. Det
är en larv med ett chaos af oformliga organer, som låter
tanken falla på en plastisk massa, hvilken konstnären ännu
gifvit blott en tillstymmelse till formen af ett däggdjur.
Den tjocka ofta sprickiga och såriga huden, som vid
djurets rörelser i djupa fållor lägger sig om halsen och
omkring armvecken, är mer eller mindre glest beväxt med
temligen korta hår, af ljus eller mörkbrun färg, hvilken
vexlar allt efter djurets ålder, så att den blir ljusare,
ju äldre djuret blir. Sedd rätt framifrån tager han sig
deremot ej illa ut. De hos hannarne ända till två fot
långa, vid roten tre tum tjocka, något bakåt och inåt
krumböjda hvita betarne, den stora mulen beväxt med
ett skägg, der hvarje strå är ett borst af nära två
liniers tjocklek vid basen och fyra tums längd, de
gloende, spanande ögonen med sitt rödaktigt hvita, gifva
honom ett visst värdigt utseende, der han liggande på
isen lyfter sitt hufvud och betraktar den båt, som
nalkas honom.

Det är lätt begripligt, att hans rörelser på land
skola blifva högst inskränkta och mera bestå i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free