- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
173

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudet öfver iskanten och klappar isen med bakfötterna,
en annan reser sig på de korta frambenen och kliar sig med
bakfoten i hufvudet — en i högsta grad öfverraskande,
tafatt och komisk rörelse hos denna köttklump — flertalet
äro försänkta i sömn. Ofta ligga de på ett isstycke i
så stort antal, att detta tryckes djupt under vattnet, och
mången gång låter här ej trängseln förena sig med
sämjan; de hugga hvarandra med betarne och bära länge
märken efter dessa hemtvister. Lyckas det harpuneraren
att öfverrumpla en så på isen hvilande flock, gör han i flesta
fall god fångst, ty djurens begär att sällskapa med och bistå
hvarandra drager flera än den först angripne i förderfvet.
Båten närmar sig så tyst och nära, som möjligt
I ett af de sofvande djuren stöter harpuneraren sin
harpun, som mer liknar en båtshake än en piludd och
är försedd med ett löst skaft, hvilket lossas från
harpunen när den träffat djuret. Vid harpunen är fästad
en fin, men stark, tio famnar lång lina, som får löpa genom
särskilda utskärningar i båtens reling. När nu en
hvalross blir träffad, rusar han genast ned från isen, och
resten af flocken, som naturligtvis vaknar vid bullret,
skyndar likaledes hufvudstupa i vattnet. Med hastig fart
dyker djuret rätt ned, linan, som med sin ena ända är
fästad vid båten, löper ut, att det ryker omkring dess
inskärning i båtkanten, ofta brista en eller flera af hennes
parter, och fören tryckes ända till relingen i vattnet.
Tre roddare hålla med all magt båten tillbaka, men den
skjuter ändock fart, bogserad af den väldiga maskinen
af muskler och ben. Nu visar han sin breda rygg
åter öfver vattnet, en blodig fåra följer honom, och
båtens kölvatten är blodigt. Han höjer sitt hufvud för
att andas, vänder det och stirrar på sina förföljare med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free