- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
210

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I en liten bugt söder om udden låg ännu någon
is, på hvilken en mängd sälar hade sitt tillhåll i
solskenet.

Emedan man för isens skull icke kunde segla norrut,
såsom ämnadt var, låg fartyget qvar der ända till den
17 Juli på morgonen då Chydenii parti åter anlände
ombord. Vinden var hela tiden på sydostlig kant ända
till den 16 på eftermiddagen, då den blef vestlig, så
stillt, derpå N.W. och sedan åter stillt till den 17 på
eftermiddagen. Om sin färd berättar Chydenius:

»Sedan min utrustning genom Lilliehööks försorg
blifvit gjord på bästa vis, och sakerna blifvit af mitt
manskap nedförda i båten, tog jag ett hjertligt afsked från
fartyget och styrde för god förlig vind norrut i afsigt
att först besöka landet vid Shoal Point, och der, allt
efter isens läge, besluta hvilken väg vidare skulle följas.
Det gick ganska bra framåt, och på mindre än tvenne
timmar hade vi hunnit nära det första målet, men ett
bredt band af stor packis hade lagt sig närmast den
sydvestra kusten, och den dyning, hvaraf vi redan en tid
haft känning, bådade än starkare blåst och försvårade
redan nu infarten mellan de första isstyckena. Jag ansåg
det då vara bättre att gå omkring udden och söka land
i lä, der isen efter all sannolikhet borde vara
försvunnen, och tog derföre vestlig kurs. Båten seglade icke illa
bidevind, ehuru dess utseende ej lät ana något sådant.
Vi sågo ett fartyg i norr och betraktade med nöje en
hop hvalrossar, som några alnar från oss än reste sig
upp i vattnet flåsande och bölande, än åter försvunno,
allt under det de följde vår lilla rödmålade båt, hvilken
tycktes ådraga sig deras synnerliga uppmärksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free