- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
237

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Torell och hans folk ifrån fjellets spets rullat stora stenar
ned i hafvet».

Parrys ö bildar en oval af ungefär en svensk mils
längd, hvilken nästan helt och hållet är uppfylld af
tvenne öfver 1,500 fot höga fjell, hvilka afskiljas genom
en låg, tvådelad däld, som på öns östra och norra sidor
fortsättes i tvenne, vid vårt besök på ön ännu isbetäckta
bugter. Bergarten är gneis, genomkorsad af
granit-ådror, i hvilka man här och der finner kristaller af
turmalin. Fastän den geologiska bildningen således var
densamma som på nordvestra Spetsbergen och
skilnaden i nordlig latitud ej uppgick till en grad, var likväl
olikheten både i vext- och djurlif i hög grad
påfallande. Det är temligen troligt, att den kalla
hafsströmmen österifrån är orsaken till detta förhållande.
I dälden är vegetationen ytterst fattig, till och med på de
med fogelspillning gödda fjellsidorna ganska ringa,
bestående endast af några få arter fanerogamer, bland dem
Spetsbergens gula vallmo, och nödvuxna lafvar. Här och
der fanns dock någon grönska, och på ett ställe betade
tre stora och feta renar, som blefvo skjutna. Af foglar
sågo vi här talrika teistar, rotges och stormåsar, men
endast några få ismåsar och alkor. Spår af räfvar kunde
man se i sanden.

Det vackra väder, som med ringa afbrott hittills
gynnat våra båtfärder, slutade nu, och vi hade efter denna
tid nästan ständigt att kämpa med regn och dimma.
Sålunda nödgades vi att den 31 Juli ligga stilla vid
Parrys ö för dåligt väder. Den följande dagen kunde
vi endast med svårighet genom dimman och den tätt
packade isen tränga oss fram till den östligaste af
Sjuöarne, Martens’ ö, och äfven de båda följande dagarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free