- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
240

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sedan en af de högsta bergstopparne på ön blifvit
bestigen, en ortbestämning gjord, m. m., återvände vi
derföre den 7 Augusti till Castréns öar. I förbifarten stego vi
i land vid vårt första rastställe på Parrys ö. Medan
Nordenskiöld der uppmätte några solhöjder för att bestämma
kronometerns dragning, klättrade Torell och Petersen upp
på några närbelägna bergshöjder för att taga reda på
isens läge. Då de kommo ned till båten, berättade de,
att man kunde se en öppen gata i drif-isen åt
Nordostlandet till, och de hoppades derföre, att inga svårare
hinder skulle möta vår återfärd. Vi sköto derföre genast
ut vår båt ånyo och styrde kosan åt det håll, der
isfältet hade synts mest öppet. Men antingen vi icke kunde
från den låga båten få rätt på den öppning i
drifis-fältet, som vi sett från bergshöjderna, eller om, såsom
sannolikare är, den smala öppningen hastigt ånyo
tillslutit sig, nog af, vi hade icke rott en fjerdedels mil,
då kanalerna blefvo allt kortare och krokigare, och vår
båt på alla sidor tätt omgifven af drifis. Nu var ej
annat att göra än ömsom lossa alla sakerna från båten,
bära dem särskildt öfver isfälten och derpå draga båten
efter, ömsom, då någon smal öppning visade sig, ånyo
lasta in sakerna och med årorna staka båten fram, ty
någon egentlig rodd kom knappast i fråga. Då man
tillika betänker, att vi hvarken från båten hade någon
vidsträckt utsigt, och således foro fram liksom på måfå,
och att isen var i ständig rörelse, så att kanaler än
öppnade sig, än ånyo sköto ihop, ofta med sådan
hastighet, att vi endast genom den ytterligaste
påpasslighet kunde värja båten från att sönderkrossas, kan man
lätt finna, huru mödosam och farlig en sådan färd är
genom ett fält af pack-is. Isynnerhet en gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free