Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sida om båten som jag, på fem alnars afstånd, och jag
behöfde ej släppa dem ur sigte för att komma in i
båten. Jag tog ett steg tillbaka, stannade och såg på dem
såsom förut; och då de ej rörde sig rakt fram utan i
en cirkel, tog jag det andra steget bakut och stod nu,
som jag önskade, med hela kroppen i tältöppningen.
»Det klickar bestämdt, ty jag har ej bytt knallhattar, och
behöfver yxan,» sade jag till mannen bakom mig, som
var fullkomligt obeväpnad, ty en oladdad fågelbössa,
hvarpå han satt en knallhatt, var ej att tala om; i och
med detsamma gjorde djuren halt, alla vända åt mig.
»Skjut, skjut,» ropade han uppmanande och ungefär
samtidigt råkade han af en eller annan orsak att bränna af
sin knallhatt. Djuren lyssnade, stodo orörliga, mumlade
litet och vädrade åt mig. Jag sigtade på honans hufvud
och när jag tyckte mig fullkomligt säker — jag hade
under mina sista färder tappat kornet på bössan och
sigtade längsmed pipan, — sköt jag, just som hon sakta
började resa sig på bakbenen. Skottet brann af, hon
föll ned åt mig till, sträckte litet på sig, uppgaf en suck
och var död. Ungarne luktade på henne och utstötte
vilda, egendomliga skrän och började lunka bort i sakta
mak. När jag öfvertygat mig om, att modren var död,
gaf jag den större ungen ett skott i bakbenet. Under
det jag laddade om, togo de vägen längs med stranden,
vände sig ofta om och liksom lockade modren. Der
blefvo de skrämda af karlarne, som återvände till båten,
och gåfvo sig ut i vattnet. Jag mätte upp afståndet
emellan honans hufvud och båtkanten; det var tre och
en half aln. Under tiden hade Nilsson tagit ned tältet,
båten sköts ut och ungarne förföljdes. Ej långt ifrån
stranden klättrade de då upp på en stor grund-is, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
