- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
322

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der bakom, som antydde fjordens fortsättning. Den
angenäma färden blef emellertid snart afbruten, då vi
minst väntade det.

Vi samtalade som bäst om möjligheten att föra
Magdalena vesterut på denna väg, då farten på en gång
hejdades utan märkbar yttre anledning, och båten
stannade i det röda och mjuka lermuddret. Efter
åtskilliga försök att hinna flott vatten, funno vi slutligen
lika rådligt som nödvändigt att blifva der vi voro,
tills den stigande floden åter skulle taga oss loss.
Lägsta ebben var snart inne, och vattnet föll med synbar
hastighet. Den jemna, röda hafsspegeln var snart
förvandlad till en grund, försinande elf. Än här, än der
trädde ett nytt parti af den brunröda bottnen
småningom fram allt tydligare, och snart befunno vi oss så
godt som på det torra, att ej räkna de små rännilar,
som öfverallt framsilade på djupare ställen, och närmare
stränderna de bredare strimmor af vatten, som
betecknade de djupare strömfårorna.

Under det elden uppgjordes i fören af båten och
kaffet tillagades, hade vi det bästa tillfälle att betrakta
vår egendomliga omgifning. Midnatten var snart inne.
Solen, bortskymd af en hög fjellvägg, som i nordvest
lodrätt stupade emot den strand vi förut passerat, spridde
genom en bred dalgång, i hvilken en glacier nedvällde,
öfver fjordens inre och öfver bergen, som i bottnen
begränsade densamma, sin milda dager, här och der
afbruten af de djupa slagskuggorna från fjellens mörka
sidor. Likt högröda, utan ordning strödda sidenband,
med allt tydligare vattring, ju mera bottenslammet
upprördes, glänste vattenstrimmorna i det klara solljuset; de
belysta, röda sidorna af bergen bildade en liflig kontrast emot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free