- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
334

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom sundet emellan de båda Norsk-öarne och derpå
längs den åt Fair Haven vettande sidan af den östra ön
till den i geografiskt hänseende märkliga punkt, der
Phipps år 1773 och Sabine — efter hvilken platsen
vanligen benämnes Sabines observatorium — år 1823 gjort
sina iakttagelser. Efter några der anställda
observationer fortsattes färden till en liten holme, kallad Hvitö,
som ligger i sundet emellan inre Norsk-ön och fasta
landet. Strömsättningen i dessa sund är ganska stark,
och nu, när vinden var motsatt strömmen, hade den
lilla båten att utstå en svår kamp emot den starka
sjögången. På holmen fanns ejder i mängd, hvarförutan dess
geologiska bildning erbjöd ej ringa intresse, i det dess
hufvudmassa utgjordes af en hvit, finkornig granit,
genomsatt af på gränserna vexlande gångar af kalk och
grofkristallinisk granit.

Efter passerande af den öppna fjorden besöktes
derefter ön Vogelsang. Vinden var fortfarande svag
nordostlig, men snart mötte väldiga vågor från sydvest, hvilka
tillika med en tung molnbank i samma väderstreck
utvisade, att en storm rasade längre ut. Tältet uppslogs derföre
på en liten fri fläck i det förfärliga stenraset, hvaraf de
lägre delarne af ön bestå; eld uppgjordes af de på stranden
uppkastade spillrorna från ett förolyckadt fartyg, och efter
intagen qvällsmåltid gick Dunér till fjells. Till och med
ett land sådant som Spetsbergen torde hafva få ställen att
uppvisa, som i vildhet och ödslighet äro jemförliga med
detta. Hela ön, som höjer sig 1000 till 1200 fot öfver
hafvet, är ända ned ett enda stenrammel, och
vegetationen är, till och med för granitregionen, ytterst sparsam.
Likväl skall man något år på 1820-talet der hafva
skjutit tretio renar. Nu syntes inga andra lefvande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free