- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
339

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin post. Glacieren bräcker, ett stort isstycke faller i sjön
och upprör den vidt och bredt omkring, dyningen fyller
båten half med vatten och kastar den upp bland
stenröset på land, dervid rorstången afbrytes. Återfärden
påskyndades derigenom, så mycket mer som Magdalena
redan flera timmar varit synlig i fjordmynningen. Å
den gamla rastplatsen träffades v. Yhlen, som under
tiden dit anländt, hvarefter alla följdes åt ombord.

Vi återgå till slupen, der vi lemnat honom utanför
sundet emellan Norsk-öarne. Först vid middagen
pejlades på tre engelska mils afstånd Hackluyts Headland
i sydost till ost, och slupen vände nu söderut. Vinden
var temligen frisk ostnordost, men strömmen satte allt
hårdare emot, hvarföre slupen styrdes längre ut till
sjös. Luften mulnade, tjocka med regn insvepte hela
omgifningen, och vinden dog alldeles ut. Vi lågo nu
omkring åtta engelska mil utanför land i blått vatten,
var »ark» stampade och rullade på det mest tröttande
sätt för den starka dyningen frän vester, de våta seglen
hängde slappa och fladdrade då och då för svaga
vindfläktar från öster, hvilka satte oss obetydligt framåt,
under det vi långa stunder sackade akterut för
strömmen. Sådana stunder äro ombord de minst angenäma,
och när ej ens kajutan är fredad för regn, som
intränger genom skylightet, och lukten af späcktunnor,
skeletter och fartygets kölvatten förpestar dess luft. då är
det bäst att i kojen öfverlemna sig at en
lättvunnen sömn.

Så stodo vi qvar nästan på samma ställe ett helt
dygn. ända till eftermiddagen den 26, då ändtligen en
nordostlig laber bris började rensa luften och fylla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free