- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
385

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom ett färgadt glas. Den bleka månen afspeglades
af det mörka hafvet, som knappast krusades af en enda
vindflägt, och öfver hvilket några mil längre bort i
vester en isblink var synlig, ett återsken från ett fält af
pack-is, som nu sannolikt från Sydkap kom drifvande mot
norr, och af hvilket vi från korpnästet kunde skönja
enstaka spetsar här och der höjande sig öfver vattnet.
Öfver det hela hvilade detta egendomliga behag och
majestätiska lugn, som tillkommer den höga norden.

Vid södra sidan sågs en jakt styra utåt fjordens
mynning. Det var vår gamle vän Mattilas på hemresa.
Något efter midnatt kom von Yhlen tillbaka från sin
exkursion, för att säga oss farväl, och under ömsesidiga
lyckönskningar skildes vi åt. Vi drefvo nu af och an med
strömmen, som satte oss ömsom fram och ömsom tillbaka,
allt efter sin skiftning, tills vinden mot middagen den
25 blef mera jemn, då vi styrde kurs på Advent Bay,
den tredje af de vikar, som skära in på fjordens södra
strand. Utanför Coal Bay mötte oss en stor hjord af
hvalrossar och en flock hvithvalar, men som harpunerare
och fångstbåt ej ännu återvändt, fingo djuren ostörda
fortsätta sin vandring utåt hafvet. Fjellen företedde allt
tydligare den egendomliga form af storartade tempel
och byggnader, som utmärker fjordens inre. Här
och der möttes ögat af en rik grönska på deras
mörka sluttningar, och då vi mot aftonen styrde in
i Advent Bay öfverraskades vi angenämt af den för
Spetsbergen lifliga vextlighet, som klädde vestra
strandens bergskullar ända upp till toppen och frodades i
dalgångarne, som fortsätta fjordens södra och sydöstra
strand. Klockan sju e. m. läto vi ankaret gå utmed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free