- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
415

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från England och Skottland 97; år 1814 143, och år
1818 157 fartyg. Under de fyra åren 1814—1817
utgingo 586 fartyg, hvaraf btott 8 förliste, och de togo
5,030 hvalar eller för hvarje fartyg 8,6 hvalar om året.
Detta bör likväl icke fattas så, som om alla dessa fartyg
besökte Spetsbergen, hvilket framgår af följande
anmärkningar.

Nordhvalen eller »Eilandsche Walvisch», såsom han
af holländarne kallades, håller sig alltid i närheten af
drif-is eller ock vid fast is, som omgifves af drif-is,
men helst vid bay-is, som är så svag, att han kan stöta
hål i den, då han vill andas. Under hvalfångstens första
tider fångades han derföre med lätthet och i stort antal
tidigt på våren i vikarne och utmed kusterna, der ännu
bay-is låg qvar, men redan efter trettio års ständiga
förföljelser tycktes han i midten af sjuttonde århundradet börja
sky vikarne och hålla sig mera till drif-isen i hafvet,
och fartygen blefvo tvungna att aflägsna sig från kusten,
ehuru de oftast lade till vid land, för att koka tran.
Men på senare tiden gick man sällan i land, utan höll sig
utmed drif-isen mellan Grönland och Spetsbergen, och
hemförde fångsten i rått tillstånd. Emedan isen alltid
håller sig långt vester och nordvest om Spetsbergens
ögrupp, och hvalarne för öfrigt skydde de platser, der
de blifvit så skoningslöst förföljda, minskades således
besöken i farvattnen närmast Spetsbergen allt mer och
mer. Man hade dessutom funnit en ny jagtplats, Davis
Strait, der fångsten bedrefs med större fördel, och dit
holländarne redan 1719 började sända fångstfartyg.

När engelsmännen började gå till Davis Strait är
obekant, men 1777 voro der icke flera än 9 utaf de
84, som det året voro på fångst. Antalet tillvexte likväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free