Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och att handtera sitt segel; de två vakthafvande
harpunerarne gifva akt på de ankommande isstyckena och
kommendera: ror i lä, love, rätt så, brass m. m., och
då skall det gå som ett urverk; man brassar af och till
och loverar mellan isbugterna, handterar focken och
märsseglet, då man skall från ett stycke till ett annat.
Att skeppet ej skall anstöta det stycket man kommit till,
handteras kryss- och bakseglen; oaktadt all försigtighet,
händer dock ofta att stycken stöta mot skeppet, så att
det brakar i plankorna, och man kan stupa på däcket».
Den 9 Maj voro de på 77° 15’ nordlig latitud och
gjorde fast fartyget vid ett större isstycke, såsom
brukligt var. Han nämner om hvalfångarnes syd- och vest-is:
»med den förra förstodo de den, som kom från Sydkap
på Spetsbergen, med den senare den som kom, såsom
de sjelfva påstodo, från polen; den förre är mindre, den
senare större.» Man gjorde äfven skilnad mellan fångsten
vid den ena eller andra, mellan Südijsvisch och
Westijsvisch; den förre, sade de, hade tunnare och lösare späck,
och var derföre svårare att få fast med harpunen, ehuru
han ej var så skygg, som den senare; slutligen hade
han något plattare rygg än Westijsvischen. Det är ovisst
om för öfrigt någon specifik skilnad fanns mellan de
båda slagen.
Den högsta polhöjd, säger Martin, till hvilken
hvalfångarne vanligen nådde var 81°, mera sällan 82°. Han
nämner om fördelen att jaga hvalen utmed större isfält
eller milslånga stycken af drif-is, och om sjöns lugn i isen
oaktadt full storm i hafvet. Den 11 Maj hunno de 78°
och seglade förbi Prince Charles’ Foreland; kölden var
svår, och vattnet frös i kittlar, kärl och drickstunnor,
så att man måste sätta en glödgad jernring om tappen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
