- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
455

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Isfjorden, men alla fjordarnas inlopp voro, såsom vanligt
denna tid, spärrade af drif-is; den 29 och 30 hade de
svår storm, som satte dem upp mot 79° nordlig latitud,
gingo derpå sydvart, och ankrade den 3 September i
drif-isen utanför Sydkap, der de med båt landstego på
några ställen. Då de genom drif-isen skulle återvända
till fartyget, var detta försvunnet, och återfanns inklämdt
emellan isen, i ett högst vådligt läge. Faran varade likväl
ej längre än tjugu timmar, då isen åter öppnades af
strömmen. Den 9 styrde de nordostligt mot Stans Foreland
till den ryska fångststationen, der de uppehöllo sig åtta
dagar, och återvände derpå till Hammerfest. Keilhaui
skildring af denna färd, rik på intressanta iakttagelser,
återfinnes i hans intagande arbete: »Reise i Ost- og
West-Finmarken.»

Tio år derefter gjorde vår landsman Professor S.
Lovén en resa till vestra Spetsbergen, om hvilken han
förelade Kongl. Vetenskaps-akademien en berättelse den
10 Januari 1838. Efter ett längre uppehåll i Finmarken,
afseglade han den 19 Juni från Hammerfest med
hvalrossfångaren P. Michelsen, skonerten Enigheten. Den 22
Juni hade han under mycken dimma hunnit Beeren
Eiland, der skepparen vägrade att sätta honom i land, af
fruktan att nödgas öfvergifva honom i händelse vind, tjocka
och is så fogade, men han kom likväl i tillfälle att anställa
några draggningar i öns närhet, de första undersökningar
af detta slag som blifvit gjorda i denna del af Ishafvet.
Efter storm med snöbyar, omvexlande med stiltje, nådde
han den 3 Juli 75° 8’ nordlig latitud och mötte drif-isen,
då kosan styrdes mot vester utefter iskanten, tills denna
tog slut, hvarpå kursen åter sattes mot norr. Den 7 var
man i sigte af Prince Charles’ Foreland och den 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free