- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
53

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under dagens lopp för det mesta i vår båt, förströende
oss under tiden med att betrakta de talrika hvitfiskar,
hvilka frustade i vattenbrynet och från djupet läto höra
det för dem så egendomliga, likt ett stränginstrument
klingande ljudet. De flesta summo till fjordens inre,
förmodligen för att besöka mynningen af någon
derstädes befintlig större elf.

Emedan provianten, oaktadt den betydliga
förstärkning den genom renskyttet erhållit, redan var mycket
medtagen, måste vi så mycket som möjligt påskynda
vår återfärd, och då vid den högsta flodtiden den 9
Juli en smal öppen kanal bildade sig emellan drifisen
och stranden, beslöto vi derför att anträda återresan till
fartyget. Båten sköts åter ut och stakades fram i denna
smala ränna emot mynningen af fjorden. Samtidigt gick
en man längsmed stranden för att med en båtshake
skjuta undan de isstycken som hindrade vår framfärd.
Då vi ej på detta sätt kunde bana en väg för båten
till följd af den påträngande drifisbaksen, höggo vi sönder
isen med yxor eller drogo båten öfver den. På detta
mödosamma sätt nådde vi slutligen den af höga
praktfulla berg omgifna Skansviken, på hvars södra strand
vi drogo upp vår båt. Nära vår rastplats störtade en
mäktig vattenstråle från bergstoppen ned i en af höga
klippor omgifven vattenbassin, hvilken var så
regelmässigt urhålkad, att man kunnat tro den vara uthuggen
af konstfärdiga menniskohänder. Sedan vi här intagit
vår middagsmåltid, bergen blifvit undersökta och
fotograferade, försteningar insamlade m. m., rodde vi vidare
på den fortfarande ganska smala vattenremsan
längsmed stranden till Rendalen vid Saurie Hook, hvarest
vi hoppades träffa Dunér. För att komma dit måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free