Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom lavornas sönderdelning och förvittring har en
röd eller gulaktig lera blifvit bildad. På vida sträckor
blottade för all vegetation, erbjuda dessa lavafält en
högst ödslig anblick. Blott i närheten af fogelkolonierna
eller på de brantare sluttningarne, der solstrålarne
kunna utöfva en starkare verkan, finner man små
fläckar af en någorlunda frodig vegetation, den
högnordiska florans vanliga oansenliga vexter, dem den
korta sommaren tvingar till en påskyndad utveckling.
Utom Beerenbergs otillgängliga hufvudkrater,
hvarigenom, att döma efter den snömassa och de ofantliga
glacierer, som betäcka bergets sidor, ingen eruption
sedan en lång tidrymd tillbaka kan hafva egt rum,
omtala såväl Scoresby som Vogt mindre sidokratrar.
Under namnet Esk beskrifver den förre en sådan,
belägen på ungefär 1,500 fots höjd straxt sydvest om
Beerenberg. Den bildade en cirkelrund öppning af öfver
1,000 fots diameter, och dess djup uppgick till omkring
500 fot. Kraterhålans branta väggar utgjordes af grus
och aska, på dess botten hade en gulaktig lera bildat
sig. Vid foten af berget på sydöstra sidan finnas
ytterligare ett par mindre kratrar på föga afstånd från
hafsstranden. Att dessa sidokratrar äfven under senare
tider varit verksamma, derpå sakna vi icke bevis, ehuru
eruptionerna icke hafva fört något annat i dagen än
aska och sand. Utom det förut omnämnda utbrottet,
som genom Anderson kommit till vår kännedom,
omtalar Scoresby ett dylikt, efter hans förmening
härrörande från vulkanen Esk, hvartill han den 29 April
1818 blef vittne. Han befann sig nämnde dag på
obetydligt afstånd från ön och förvånades öfver att se stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
