Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snart träffa på isen, det blifvande fältet för vår
verksamhet, och seglingen skulle således erbjuda mera
omvexling än på dessa oändliga öppna vattenytor, der den
ena blyfärgade, skummiga vågen jagar den andra och
der det efter nya föremål förgäfves spanande ögat endast
sparsamt förnöjes af en enslig måses flygt, genom
kikaren betraktar en öfver horizonten uppdykande seglare
eller ändtligen också drömmande stirrar ned i den
fräsande och bubblande fåra, som budar fartygets
kölvatten. Sänkningen i temperaturen var, ehuruväl ej
särdeles betydlig, dock märkbar nog, och ur fartygets
förråd hade manskapet redan försett sig med sitt behof
af yllekläder o. d. På eftermiddagen nämnde dag sågos
de förstå spridda isstyckena eller rättare sagdt isbitarne
drifva omkring i vattnet, och inom kort passerade vi
igenom flera långa band eller »strömmar» af oräkneliga,
tätt sammanträngda små isstycken, tydligen lemningar
af större drifis, som på detta sätt blifvit af vågsvallet
söndersmulad. Sjön, hvars rörelser af isen blifvit
dämpade, gick i långa dyningar, mellan hvilka fartyget dock
rullade starkt. Solen, nu nära sin nedgång kastade
långa gyllene strimmor in i de öppna mellanrummen,
öfver hvilka några »kryckjor» (Larus tridactylus), lätt
igenkänliga på sina svarta vingspetsar, sväfvade. Fastän
vid detta första möte med isen ögat icke fängslades af
de betydliga eller phantastiskt formade massor, hvilka
eljest spela en sådan rol i de arktiska resandes
skildringar, utan man har på sin höjd såg spillrorna af
sådana, har dock intrycket deraf präglat sig djupare i
minnet, än många andra, i nyssnämnda afseende vida
mer storartade scener. Längre ned i lä syntes genom
kikaren större is, och äfven för det obeväpnade ögat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
