- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
210

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka med ishackan ofta sådana nederlag anställas, att
från ett enda fartyg ännu 1—2000 kunna på en dag
blifva fälda, måste erbjuda ett i sitt slag storartadt,
ehuru genom det oerhörda slagtandet vildt och blodigt
sceneri. En rofgirig instinkt församlar alltid kring dessa
valplatser skaror af måsar, hvilka med sitt skri fylla
luften och i de blodiga qvarliggande kropparne finna
ett rikligt byte. Isbjörnen stöter man äfven ej sällan
på under fångsten. Midt i öfverflödet går han dock ej
gerna anfallsvis till väga, utan betraktar endast nyfiket
den mötande. Den fruktan för vattnet, som utmärker
sälungen, under den tid han bär den hvita ulldrägten —
och hvilken till en del bidrager till möjligheten af denna
fångst, — är i sjelfva verket märkvärdig och bildar en
slående motsats till förhållandet hos t. ex. ungarne af
simfoglarnes ordning, hvilka till största delen äfven i
sin dundrägt, med hvilken sälungens mjuka fäll ej
opassande blifvit jemförd, begifva sig i vattnet.

Ehuru utsigterna för Jan Mayen detta år således
icke voro de bästa, återstod dock ännu möjligheten att
genom den s. k. strimmelfångsten åtminstone i någon
mån ersätta förlusten. Vid denna tid på året komma
sälungarne, hvilka nu till största delen hafva fällt, ut
i kanterna af ismassan och lägga sig på isstrimlorna
och de framskjutande uddarne, der de ännu kunna gifva
anledning till lönande jagt. Men då man vanligen endast
har ett färre antal dugliga skyttar ombord, och ishackan
nu endast kan komma i användning på lugna och soliga
dagar, under hvilka de, isynnerhet vid middagstiden,
ligga ganska hårdt, så lifver denna fångst sällan på
långt när så inbringande som den andra, så mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free