Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunnat lösgöras och medtagas. Detta skulle nu hämtas af oss. Hvalben,
liggande mer eller mindre långt ini landet, äro på Spetsbergen ej
sällsynta och vittna på ett otvifvelaktigt sätt om den höjning, i
hvilken Spetsbergska ögruppen under senare tider varit och antagligen
ännu är stadd. Rustade med spadar, hackor och bergsprängningsverktyg
anträdde vi på aftonen vår marsch och ankommo efter ett par
timmars förlopp till vårt mål. Hvalbenet återfans och lösgjordes efter
någon ansträngning. Det visade sig vara af vida mindre storlek än
man förmodat. På återvägen samlade vi försteningar vid foten och på
sidorna af de höga berg, af hvilka dalgången på båda håll omgifvas.
Kl. 2 på morgonen den 30:de voro vi åter om bord på Polhem, som nu
ofördröjligen fortsatte sin färd inåt fjorden. — Dicksonbay är vid
mynningen knappast 2 engelska mil bred, men vidgar sig sedan något inåt,
med en hufvudsträckning från norr till söder. Brant sänka sig på båda sidor
bergen ända ned i fjorden, i mångfaldigt vexlande former, och
genomskurna af talrika mot fjorden utmynnande dalgångar, i hvilka nu på
afstånd en vänlig grönska framlyste. Bergen syntes till största delen
bildade af lerskiffer-lager, hvilka mot fjordens yttre del egde en
öfvervägande mörk färg, som bjert stack af mot de bländhvita snömassor,
af hvilka bergtopparne omgåfvos. I öljd af denna bergens mörka
färgton hade naturen häromkring en temligen dyster prägel, men
genom frånvaron af glacierer gjorde dock icke fjordens omgifningar detta
intryck af köld, stelhet och liflöshet, som de glacierrika trakterna, så
imponerande dessa också äro, ovilkorligen på oss utöfvade. — Mot fjordens
inre del blifva röda lerskiffrar de förherskande. Dessa tillhöra
den formation, som i Spetsbergens geologi benämnes Liefdebay-lagren,
hvilka anses hafva blifvit bildade under den s. k. devoniska perioden.
Under 1864 års svenska expedition gjordes af Nordenskiöld i
medlet af Juli månad ett försök att intränga till bottnen af ifrågavarande
fjord, men detta försök misslyckades i följd deraf, att fjorden då ännu
var fyld med is. Nu stod ej en isbit att upptäcka. Vattnet som i
fjordens yttre del var temligen klart och färglöst, blef, ju längre inåt
vi kommo, allt grumligare och allt mer stötande i rödt och liknade till
sist en tunn, rödgrå välling. Naturligtvis berodde denna rödgråa färg
på i vattnet uppslammade mineraliska partiklar, hvilka förskrefvo sig
från de fjordens inre del omgifvande bergen. — Med anledning af denna
vattnets färg döptes det inre af fjorden till Röda hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
