Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angifvit vara utmärkande för den spetsbergska. En blick på
Spetsbergens geognostiska förhållanden visar oss, att berggrunden på den för
forskningen tillgängliga delen af Spetsbergen till sin största
utsträckning utgöres af sedimentära bergarter, bland hvilka lösa sandstens- och
skifferbäddar ega en betydlig utbredning. Öfverallt, der dessa
senare sänka sig ned till och under hafsytan, der utgöres det bälte af
bottnen, som ligger inom tidvattnets område, af sand- och lerlager, och
här saknas en algvegetation så godt som fullständigt. Ur dessa sand-,
ler- eller slamlager framsticker här och der en eller annan klippa eller
sten af fastare byggnad, och på dessa söker man sällan förgäfves alger.
I granittrakterna t. ex. vid Norsköarna eger den del af hafsbottnen,
som här är i fråga, en beskaffenhet, som öfverensstämmer med den
vid Skandinaviens vestra kust vanliga. Den fasta, gropiga berghällen
stiger ned under hafsytan och bildar i förening med talrika, större och
mindre klippblock bottnens öfversta lager. Här finnes en strandalgvegetation,
som dock är obetydlig och i rikedom och omvexling vida
står efter den, som frodas vid våra skandinaviska stränder. Af detta
förhållande torde man vara berättigad att draga den slutsatsen, att den
saknad af en litoral-algvegetation, som på de flesta ställen på
Spetsbergen förmärkes, betingas deraf, att på den ojämförligt största delen
af spetsbergskusten bottnen inom tidvattnets område är af en
öfvervägande lös beskaffenhet. Det är också ett sedan länge kändt
sakförhållande, att äfven i sydligare trakter en algvegetation så godt som
saknas i de delar af hafvet, der bottnen bildas af sand-, ler- och
siambäddar. Orsaken härtill är utan tvifvel den, att på en så beskaffad
botten ej något föremål finnes för algen att fästa sig vid, som sjelf
förmår och sätter denna i stånd att motstå vågsvallets inflytande. — Såsom
nämndes, röjer den litorala algvegetation, som finnes vid de till
sin utsträckning jämförelsevis obetydliga delar af Spetsbergens kust,
der bottnens beskaffenhet inom tidvattnets område, så vidt man
känner, är gynsam för frambringande af en rik och vexlande algyegetation,
en märkbar fattigdom så väl med hänsyn till arter som individer, om
den jämföres med samma vegetation vid Skandinaviens kuster. Må
hända, och sannolikt, beror den här framträdande fattigdomen på arter
eller former af flera samverkande orsaker; fattigdomen på individer
synes oss i väsentlig grad föranledas af isens skadliga inverkan.
Flerestädes på Spetsbergen omgifves stranden under största delen af året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
