Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slöja t. o. m. de en närmast omgifvande föremålen — då skulle vi vilja
säga: nu är det spetsbergsväder,ty sådan var den förherskande
väderleken på de trakter af Spetsbergen, vi under angifna tidrymd
besökte. Medeltemperaturen för Augusti månad uppgick till + 2,1,
högsta observerade värmegraden var + 7,5, lägsta — 3,0, hvarvid dock
bör märkas, att de siffror, som angifva medel- och
maximitemperaturen torde böra anses något för höga, de åter, som beteckna
minimitemperaturen, tvärtom för låga, alldenstund observationerna gjordes om
bord på fartyget, och genom värmeutstrålning från detta den luft, som
omgaf termometrarne, kan anses i någon mån uppvärmd. Vindens
styrka varierade i allmänhet mellan, såsom sjömännen säga, frisk kultje
och half storm eller deromkring. Den öfvervägande vindriktningen var
mellan nord och ost,de förherskande molnarterna s. k. nimbi-moln.
Endast tvenne hela dygn var det lugnt, och högst sällan var himlen
fullt klar. Snöfall och snötjocka bestods oss i medeltal minst
hvarannan dag. Vi vande oss emellertid snart och lätt vid detta väder
och frågade vid denna tid litet eller intet efter allt, som har samband
med meteorologien. De stunder, då det var jämförelsevis hyggligt
väder, gick man i skjortärmarne, då vinden tjöt, i tackel och tåg och
snön piskade oss i ansigtet, togo vi på oss en tjock kavaj och knäppte
denna väl; sedan detta skett, kände vi oss rustade att möta allt
rusk, hvarmed Spetsbergen kunde traktera oss. — Om sålunda vår
erfarenhet om Spetsbergens väderleksförhållanden sommartiden i ej
oväsentlig grad var olika den, som vunnits under de föregående
expeditionerna, blefvo dock äfven vi i tillfälle att erfara klimatets
helsosamma beskaffenhet. Förkylningar med deras följder strup-, lung- och
andra katarrer voro mycket sällsynta, och de få fall af dessa
sjukdomar, som enligt Envalls (ej obestridda) uppgift förekommo, voro i de
allra flesta fall af så lindrig beskaffenhet, att de knappast förtjena att
blifva ihågkomna. Detta gäller klimatet så väl sommar som vinter. —
Vi tillåta oss att här anföra hvad Envall yttrar härom i sin till Kongl.
Sundhetskollegium efter hemkomsten afgifna Rapport öfver Hygienen och
Sjukvården under den svenska polarexpeditionen 1872—1873 [1]. —
"Spetsbergens sommarklimat är, som sagdt, utan tvifvel särdeles godt och äfven
helsosamt, men man måste komma i håg, att äfven här liksom på de
flesta ställen den ena sommaren troligen är ganska olik den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
