Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkylningar. Det var knappt någon, som icke under den kallare
årstiden fick göra bekantskap med det kalla vattnet mer eller mindre,
och i intet fall uppstodo några menliga följder af det kalla badet.
Endast tvenne bronkiter hafva blifvit i sjukjournalen inregisterade och
äfven dessa voro ej af någon särdeles intensitet. Ganska många,
ytterst lindriga fall af katarrer i respirationsvägarne förekommo
visserligen också för öfrigt. Snufva har ej i så få fall förekommit, men
endast i ett eller två varit af utbildad beskaffenhet. Att sända
lungsotspatienter eller personer med benägenhet för repeterade katarrer
till Spetsbergen, tror jag dock ej vara skäl. En förhyrd norrman med
kronisk bronkit hade så väl under sommaren som under vintern flera
ganska intensiva anfall häraf och återvände ingalunda förbättrad. Detta
enda fall bevisar naturligen ej mycket".
Vi skulle dock en gång under denna sommar få göra bekantskap
med det beprisade "spetsbergsvädret". Detta blef oss förunnadt under
de 14 första dagar, vi tillbragte i Mosselbay. Himlen höll sig under
denna tid nästan utan afbrott molnfri och klar. Luften var af en
obeskriflig renhet, stilla eller i sakta strömning mot norr. De förut så
talrika dimmorna och snöbyarne voro liksom bortsopade. Visserligen
uppgick temperaturen sällan öfver fryspunkten, men sänkte sig ej
heller många grader derunder — lägsta observerade värmegraden under
denna tid var omkring —8,0 C.; —värmegraden var tillräcklig för att
vi ej skulle behöfva frysa, och ej så hög, att man på något sätt
besvärades af hetta. — Det behagliga vädret, den lifliga verksamhet, som
herskade, den skyndsamhet och raskhet, hvarmed arbetena fortskredo
och utfördes, förjagade helt och hållet den skymt af förstämning,
hvilken hade framkallats af den allt för långa och till slut enformiga
vistelsen vid Fairhaven och de oupphörliga hinder, som mötte för vårt
framträngande mot öster. Dessa dagar höra till de gladaste och
angenämaste, vi upplefde under expeditionen. Hvar och en var muntert
och lifligt stämd och sökte göra kamraterna ännu muntrare, än de voro.
Ingen fara syntes vara för handen. Af isen sågo vi ej en skymt; så
långt ögat nådde, sträckte sig mot norr en oöfverskådlig isfri, oftast
spegelblank vattenyta.
Tiden för skilsmässa ryckte allt närmare. De tre fartygen höjde
allt större del af sina sidor öfver vattenytan, de på stranden uppstaplade
högarne af olikartade föremål blefvo allt betydligare till storlek,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
