Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våren d. v. s. ännu i slutet af Juni äro de alldeles utmerglade, bestå,
som man säger, endast af skinn och ben, och på hösten, i slutet af
Augusti och hela September månad, likna de gödboskap och hafva
köttet så omgifvet och inpregneradt med fett, att det för många
menniskor är nästan oätligt. Det var intet lätt göra att få hem dessa
kolosser, af hvilka den ena var en äldre ko, den andra en fullvuxen
kalf. Man försökte bära dem, men måste afstå från försöket; de voro
allt för tunga. De släpades derför på snö- och isfälten till Polhem.
Det ena af dem öfverlemnades åt konservatorn, på det att han skulle
aftaga dess hud enligt konstens reglor, så att den kunde blifva tjenlig
att sedermera uppstoppas. Så vidt vi kände, hade förut ingen
spetsbergsren i vinterdrägt blifvit hemförd till Sverige, och vi voro derför
angelägna, att då nu ett tillfälle härtill erbjöd sig, tillvarataga huden
af en sådan, på det att de för kännedomen om de arktiska trakternas
djurverld intresserade måtte med egna ögon få öfvertyga sig om det
främmande utseende, vinterdrägten gifver spetsbergsrenen. Ty värr
omintetgjordes utförandet af vår afsigt genom vår konservators
oaktsamhet och bristande insigt i sitt fack. Skytten tog den andra renen,
hvars vackra hud man länge såg uppspikad till torkning jämte några
sälskinn på husets ena vägg. Hvilket öde köttet fick, torde ej behöfva
nämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
