- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
135

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Semlja-strömmen kunde användas. Denna leder sitt ursprung från det
siberiska ishafvet och öfverför derifrån till Spetsbergen en del af den massa
drifved, som Siberiens stora floder föra ned till hafvet. Sannolikt
leder denna ström sitt första upphof från de väldiga vattenmassor, som
Obi, Jenesei m. fi. af Siberiens floder föra ut till hafvet, passerar
sundet mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land och grenar sig, då
den stöter mot Kung Karls land och Ostspetsbergen, i 2:ne grenar, af
hvilka den ena går ned förbi Sydkap till Beeren-Eiland för att i dess
granskap dels tillintetgöras af Golfströmmens väldigare vattenmassor,
dels, om ock i mycket förminskad skala, tvingas tillbaka mot norden
längs Spetsbergens vestkust; den andra sveper om Nordostlandet och
Spetsbergens nordkust. Äfven på Beeren-Eiland förekommer drifved,
ehuru till följd af strändernas beskaffenhet i ringa mängd, och
likaledes funno Palander och jag drifved i tämlig mängd på gynsamma
terränger å nordöstra delen af Nordostlandet. I Hinlopen vexla
strömmarna med ebb och flod. Slutligen må äfven anföras, att hvalben
träffas i riklig mängd på nästan samtliga drifvedsbetäckta näs och öar.
De härröra således från döda hvalkroppar, hvilka blifvit af hafvet
uppkastade och af drifis uppskjutna på stranden.

"Följande dagen, den 13:de Okt., återvände jag jämte lapparne till
Mosselbay. Mitt eget manskap lemnade jag qvar vid vändpunkten för
att försöka sin lycka med jagt. Äfven de återvände dock ett par
dagar derefter, utan att hafva sett till några renar. Under återvägen
passerade jag en tämligen stor elf med rinnande vatten. Det var för
denna tid af året något ovanligt. Kort efter snösmältningens
upphörande utsina nämligen de flesta elfvar på Spetsbergen, och allt det
färskvatten, som man behöfver, måste derför anskaffas genom smältning
af is eller snö. Smält snövatten är dock vida sämre än smält glacieris.
Det förra har en egendomlig fadd och obehaglig smak, som tydligen
ej ensamt kan härröra af brist på de salter, som utgöra ett nödvändigt
vilkor för godt dricksvatten. Högst sannolikt innehåller sjelfva snön
ämnen, som menligt inverka på dess användning till dricksvatten.

"Den elf, som vi under återvägen passerade, var på sina ställen,
till följd deraf, att den ursprungliga strömfåran helt och hållet
tillfrusit, utvidgad till smärre, af vattendränkt is och snö täckta dammar.
Då jag passerade dessa dammar, såg jag en mängd poduror lifligt hoppa
ikring på snön i en lufttemperatur af —5° till —7°. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free