Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltid; gråmåsar. Finnas kryckjor, bo de näst under alkan. — Härmed
hafva vi också angifvit, hvar en god del af Spetsbergens foglar bygga
sina bon. De öfriga lägga sina ägg antingen på holmarne eller på
fastlandets lågländta stränder.
Förut är omnämndt, huru fattig på växter den del af hafsbottnen
är, som vid ebben ligger blottad. Samma ytterliga armod röjer sig
äfven i afseende på litorala hafsdjur, och denna omständighet i förening med
landets obetydliga och fåtaliga insektverld hafva vi helt visst
att tillskrifva Spetsbergens fattigdom på vadarefoglar. Äfven landets
vegetation är öfver hufvud ringa, hvarför ock de få på Spetsbergen
förekommande fogelarter, hvilka till väsentlig del lefva af växtämnen,
sålunda snösparfvarne, riporna och gässen, på intet vis kunna täfla i
individantal med dem, hvilka hämta sin näring ur hafvet, hvars djurlif
är, såsom ofvan sagts, af en imponerande rikedom och kraftfullhet och
helt visst skulle lemna öfver nog af föda åt ännu större massor af
simfoglar än dem, hvilka besöka Spetsbergen.
Med undantag af ripan (och kanske fjällugglan) äro alla
Spetsbergens foglar flyttfoglar. Då solen börjar dröja allt kortare och
kortare stund öfver horisonten och vattnen beläggas med ett allt tjockare
och tjockare istäcke, då samlas de i skaror och flytta mot söder,
antingen utan afbrott genaste vägen eller så småningom dragande sig
från norden, allt efter som hafvet häruppe isbelägges. Först när den
ständiga dagen åter inträdt, vinterns is börjar remna för vårstormarne
och milda vindar från söderns länder så småningom uppvärma luften,
ser man å nyo först en och annan af de välkända gestalterna och
derpå sjelfva hufvudskarorna återvända, vid sin ankomst skänkande
lif åt dessa nejder, som vid deras bortgång försänkts i mörker och
tystnad. —
Efter denna lilla afvikelse vilja vi återknyta berättelsens tråd.
Vi hafva sett det Nordenskiöldska partiet, åtföljdt af de länge oroligt
väntade tvenne lapparne och Kristian, återvända till Polhem.
Ändamålet med de senares färd hade ej vunnits. Utsigterna att återfinna
de bortsprungna renarne voro nu mera ej stora, men vi vågade dock
hoppas, att de skulle kunna anträffas på något öster om Mosselbay
beläget ställe. Åt de två lappar, som ej deltagit i den förra utfärden,
sålunda John och Anders, uppdrogs att gå ut på en spaning åt detta
håll. De erhöllo proviant för 14 dagar, skjutvapen och dessutom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
