Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke var tänkbart. — Såsom bevis på huru ovanliga årets isförhållanden
voro, må anföras, att nämnde Mattilas, hvars 42:dra spetsbergsresa
denna var, alla gånger utom denna på hösten återkommit till Norge,
och detta oaktadt han ej sällan senare än detta år anträdt återresan.
Så lemnade han t. ex. år 1871 först den 16:de Oktober Nordostlandet.
"Vi funno oss förträffligt om bord i de varma, snygga, fångstfartygen
och fingo här tillfälle att riktigt torka våra stelfrusna kläder.
Under sista dagens vandring hade jag fått mig ej mindre än fyra
ofrivilliga kalla bad, hvilka ej gerna, då luftens temperatur var —28°,
kunde anses eller kallas angenäma. Så länge jag var i rörelse, kände
jag intet nämnvärdt obehag af badet, men då vattnet i stöflarne
började frysa och kölden från de stelfrusna kläderna, som man säger,
slog in, hvilket inträffade så snart jag stod stilla, befann jag mig
ingalunda i ett angenämt tillstånd.
"Den 25:te Oktober lemnade vi Grey-hook och hemkommo till Polhem
kl. ½ 4 på eftermiddagen den 26:te efter en i det hela angenäm
färd, under hvilken vi gjort åtskilliga erfarenhetsrön, som helt visst
skola blifva af nytta vid de tilltänkta slädfärderna under våren. —
För att tillryggalägga bortvägen hade fordrats 20 timmars vandring,
på hemvägen använde vi endast 15½."
Vid denna tid d. v. s. i slutet af Oktober månad kunde vintern
sägas på allvar börja göra sitt inträde vid Mosselbay. — Redan före
vår ankomst till Mosselbay hade en del af de foglar, som förut
uppehållit sig i denna trakt, styrt sitt tåg mot söders länder, och under
vår 2 månaders vistelse härstädes hade fogelskarornas leder småningom
allt mer glesnat. Länge qvarstannade några ejderkullar, hvilkas ungar
ännu ej fått styrka nog att företaga den långa färden söderut. De
uppehöllo sig i den i Mosselbays botten belägna lagunen, hvilken i
följd af det starka strömdraget fortfarande delvis var isfri. Dock
äfven de försvunno, sedan några individer fallit för våra skott. De enda
bevingade varelser, som de sista dagarne af Oktober månad visade sig,
utgjordes af en och annan tejst, som då och då ensam sågs flyga
öfver viken, kommande från norr, der sannolikt ännu icke hvarje remna
mellan isblocken hade tillfrusit. De började dock dag för dag blifva
allt sällsyntare. — Stundom hördes också någon måses skrik, som ehuru
föga melodiskt, dock för oss var angenämt, emedan det vitnade om
lif, om att vi ännu icke voro fullständigt öfvergifna, och emedan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
