- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
188

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ej mindre egendomligt var det att en lugn dag, då hafvet var
öppet och stilla, promenera längs den isgördel, som alltid omgaf
stranden. För hvarje dyningsvåg, som då kom sakta framrullande mot
isgördeln, framblixtrade, just då vågen stötte emot, ett skarpt blåhvitt
sken, hvilket för ett ögonblick upplyste den närmast liggande delen
af den mörka vattenspegeln.

Vi tillvaratogo en del af de små lysande djuren, och dessa hafva
efter hemkomsten granskats af professor W. Lilljeborg, hvilken funnit
dem vara en art, tillhörande ordningen Copepoda bland krustaceerna.
Helt visst är den iakttagelsen af särdeles stort intresse,
att s. k. kallblodiga djur — ty sådana äro som bekant alla
krustaceer — kunna, då det omgifvande mediets temperatur gått ned ända
till 10° under fryspunkten, bibehålla sig vid full lifskraft. Att så var
fallet med de i fråga varande, framgick så väl af andra omständigheter,
som ock deraf att de lyste. — Anmärkas må emellertid, att deras
vistelse i den kalla snösörjan helt säkert måste anses vara tillfällig.
I hafsvattnet hade de sitt hufvudtillhåll och med detta fördes de, då
det steg under flodtiden, upp ibland snön längs stranden, i hvilken de
qvarlemnades, då ebben inträdde, för att vid nästa flodtid åter
bortföras eller åtminstone i någon mån uppvärmas af det relativt varma
hafsvattnet. Om sålunda dessa krustaceer också icke hela vintern
om uppehöllo sig i ett medium, hvars temperatur är flera grader under
fryspunkten, måste de dock antagas ega förmågan att för någon tid
kunna uthärda en jämförelsevis betydlig köld, hvilket synes oss
innebära, att de, om de försättas i ett medium, hvars temperatur är
betydligt lägre än temperaturen hos det, i hvilket de vanligtvis uppehålla
sig, kunna under någon tid bibehålla i sitt inre den värmegrad, de
under normala förhållanden ega.

Månadens sista dag kom; ännu på förmiddagen voro alla fartygen
blockerade af is. På aftonen begaf sig Palander ut på promenad för
att slippa ifrån allt det obehagliga lördagsbråket inom huset. Han
styrde sin kosa åt Gladan till. Kommen ett stycke på väg, tyckte han
sig märka, att Gladan intog ett annat läge än förut, och började
misstänka, att den låg i öppet vatten. En omväg gjordes åt Onkel Adam
till, hvars kapten uppmanade honom genom höga rop att stanna, emedan
isen var bruten och Gladan på alla sidor omgifven af isfritt vatten.
Onkel Adam rullade starkt. I följd af dyningen hade helt hastigt ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free