Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vi antogo derför såsom högst sannolikt, att det framdeles skulle
blifva godt om björnar.
En af de första dagarne i December månad meddelades oss
Polhemister från Onkel Adam den underrättelsen, att en man af detta
fartygs besättning samma dag sett en fogel, en alka eller en tejst,
hvilketdera kunde han ej afgöra. Vi vågade då ej sätta full tillit till
denna iakttagelse, men å andra sidan ej heller helt och hållet betvifla dess
riktighet, alldenstund det mycket väl lät tänka sig, att under en vinter,
så blid som denna dittills varit, och då öppet vatten ännu fans längs
Spetsbergens nordkust, en eller annan simfogel uraktlåtit att flytta
söderut, utan föredragit att tills vidare stanna qvar i sin födelsebygd —
och särskildt emedan Tobiesen, den bekante öfvervintraren på Beeren
Eiland, uppgifvit, att tejstar jämte åtskilliga andra simfoglar, hvilka
tillhöra denna ös fauna, om vintern ej begifva sig åt söder, utan
uppehålla sig i iskantens närhet och följa dess fram- eller tillbakaskridande.
Ingen fogel syntes sedermera till och händelsen föll i glömska. Nu
en dag (den 23:dje) under senare hälften af januari hörde flera bland
oss tydligt fogelskrik i riktning åt öppna hafvet till, men vi kunde ej
fullt afgöra, hvad slags foglar det var, som gifvit sin närvaro till känna.
Somliga gissade på måsar, men lapparne och Kristian, hvilka varit i
närheten af det ställe, derifrån skriket hördes — så nära, att de, såsom
de försäkrade, om dagsljuset varit något starkare, skulle hafva kunnat
se foglarne, — påstodo, att det var alkor. Huru härmed än förhåller
sig, torde man af dessa båda iakttagelser kunna med temlig stor
säkerhet sluta, att äfven vid Spetsbergens nordkust åtminstone vissa år
simfoglar qvardröja under vintern, så framt någon del af hafvet är isfri.
Den 29:de januari var hela Mosselbay åter öppen, och på aftonen
skulle fartygen afgå. Om bord på Polhem befann sig största delen af
detta fartygs egentliga besättning samt Nordenskiöld och Parent, hvilka
skulle deltaga i den tillämnade färden. Envall, Kjellman, Wijkander,
konservatorn, timmermannen, matrosen Berg, kocken, Kristian och de
4 lapparne voro de enda, som skulle qvarstanna vid Mosselbay. Kl. 4
hade man skilts åt. — Hela dagen hade det blåst friskt SSV, efter
middagen växte denna till half storm och tilltog under aftonens lopp
i styrka. Hög sjö satte in i viken och denna i förening med blåsten
hindrade fartygen att gå till sjös. Resan måste uppskjutas, till dess
vinden mojnat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
