Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Observationerna utfördes af Palander och mig. Vid uppsamlarens
upp- och nedförande biträdde matrosen Palmberg.
Önskvärdt hade varit, att observationerna kunnat anställas i mera
oafbruten följd än som fallet var, men orsaken till att så ej kunnat
ske torde böra sökas dels deri, att expeditionen måste egna sina
krafter äfven åt andra frågors lösning, dels deruti, att under sådana
förhållanden som under ifrågavarande öfvervintring svårigheterna äro ganska
stora att ständigt hålla elektrometern i ordning. Det af renmoss-säckar
bygda huset tillät så väl vind som snö att deri intränga, och mer än
en gång måste vi gräfva fram instrumenten ur snön. Tidtals var huset
af de häftiga stormarne så sköfladt, att det ej kunde begagnas, och
arbetskrafterna tilläto ej ofördröjligen dess iståndsättande.
Alla gjorda iakttagelser öfverensstämma deruti, att luften på
ifrågavarande breddgrader vid de högre temperaturerna med stor lätthet
leder elektriciteten, hvaruti man sökt förklaringen till åskans frånvaro
och norrskenets förekomst, då å ena sidan det skulle vara omöjligt,
att i molnen kunde samla sig elektricitet med så stor spänning, att
åska kunde ifrågakomma, å den andra en långsamt försiggående
elektrisk urladdning kunde ega rum, hvilken skulle vara identisk med
norrskenet. Detta har uppgifvits skola bero på luftens stora fuktighet i
dessa trakter, men att äfven andra orsaker medverka härtill, torde
framgå deraf, att samma temperatur- och fuktighetsgrader vid lägre
breddgrader ej utöfva denna verkan i så hög grad. Vid lägre
temperaturer — 20°, — 30° och derunder blir luften en bättre oledare: —
I allmänhet synes luften vara positivt och jorden negativt elektrisk.
Vid flera tillfällen framträdde förhållandena så, att man svårligen kunde
undgå att antaga luften såsom verkligen sjelf elektrisk och
"luftelektriciteten" således ej endast en följd af induktion från jorden. Under
vissa tider af våren, samtidigt med att luften var relativt dålig ledare,
voro så väl jord som luft negativt elektriska. Denna förändring i
luftelektriciteten medfördes ej ovilkorligt af en strängare köld, men då
temperaturen varit en tid låg, synes för luften en sträfvan förefunnits
att blifva negativt elektrisk.
Otvunget ansluter sig härtill norrskenets förhållande — för
såvidt man från ett ej rikare material kan draga slutsatser. Under
Januari och Februari hade dagligen norrsken förekommit och särskildt
talrika voro de från 19:de till 26:te Februari, men upphörde derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
