Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biten i mund, men det var också endast den första. Anrättningen fick en
strykande åtgång; inom några minuter var det fat, på hvilket den
inburits, alldeles tomt. Köttet var också utmärkt mört, saftigt och
rensmakande, en verklig läckerhet för oss, som nu under sju månader
lefvat nästan uteslutande på torrt, intet smakande preserveradt kött.
Till qvällsvard, då björnstek serverades åt alla man, fingo vi
Polhemister den kraftigaste och rikligaste föda, vi på länge erhållit. Alla utom
tvenne båtsmän, som icke kunde förmå sig att smaka på björnköttet,
funno detta mycket läckert, och vi hörde flera yttra den önskan, att
det hvarje afton hädanefter måtte förunnas oss att nedlägga en björn.
Renen hade ännu ej återkommit, men lapparne försäkrade på ett
trovärdigt sätt, att han nog skulle infinna sig, då han blef riktigt
hungrig. Följande morgon visade han sig också på Mosselbays östra strand,
och på eftermiddagen kom han till huset, lugn och sansad. Han fick
mat, men begaf sig sedan åter bort och tillbragte natten långt ut på
isen. Dagen derpå återkom han och stannade hela dagen invid huset.
Inga försök gjordes att fånga honom; han fick sköta sig efter eget
behag. Natten tillbragte han en lång tid bortåt på isen, och dag för
dag blef han allt tamare och började slutligen följa oss såsom en
trogen och väldresserad hund. — En särskild uppmärksamhet visade han
mot dem, som hade vakterna under nätterna. En tidvattensmätare hade
blifvit anordnad ett stycke från stranden och, så snart observatorn
under natten begaf sig till denna5 kom renen regelbundet dit, stannade
under det observationen gjordes och följde derpå observatorn till
förstugudörren, men begaf sig sedan åter ut på isen, der han uppehöll
sig, tilldess nästa observation gjordes. Omsider utsåg han ett
nattläger åt sig i närheten af huset strax invid förstugudörren och efter
detta följde han under natten regelbundet observatorn till och från
tidvattensmätaren. Under dagen var han i allmänhet lapparne och
Kristian följaktlig på deras draggningsfärder, så ofta nämligen de
lyckades fånga honom. Detta var ingen lätt sak, ty lika tam han eljest
var och lätt för hvar och en att närma sig, lika vild och svår att komma
i närheten var han, då han märkte, att lapparne ville föra honom med
sig ut på draggning. Flerfaldiga gånger måste han fångas förmedelst
lasso.
Efter denna tid visade sig till vår missräkning och förvåning ingen
björn vid Mosselbay. Spår af en och annan trodde man sig vid flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
