- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
257

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sköts den 7:de Maj, var mycket fet. I dess kräfva funnos inga
födoämnen, ej heller några i körtelmagen, och i muskelmagen, endast en högst
ringa mängd af till oigenkännelighet sönderdelade växtämnen jämte
några gruskorn. — Af sälar sågo vi dagligen ett ej ringa antal och
gjorde många försök att få dem inom skotthåll, der de lågo på isen
bredvid sina hål. För de preserverade födoämnena hade vi nu alla
fått en nästan obetvingelig afsmak. Huru hungriga vi än voro, kände
vi oss mätta, så snart vi fingo syn på det preserverade köttet. De
salta födoämnena voro visserligen vida bättre, men äfven de började
blifva mindre välsmakande och aptitliga. Alla skulle i följd häraf
hafva betraktat en bit stekt sälkött såsom en läckerhet, och alla voro
derför också ifriga att få skjuta någon säl. Men sälarne gäckade all
vår jagtskicklighet. Till en början sökte man komma i närheten af
dem derigenom, att man smög sig bakom de större isstycken, som
förekommo temligen allmänt på den del af det isbetäckta hafvet, der
sälarne i allmänhet uppehöllo sig. Detta ville dock alls icke lyckas.
Då man insett, att detta sätt att gå till väga icke skulle leda till det
afsedda målet, förfärdigades en skottskärm, hvilken uppstäldes på en
af ett par skidor gjord släde, som sköts framåt af den bakom skärmen
gående jägaren, då han ville närma sig någon säl. Skärmen utgjordes
afett lakan, som var utspändt på en fyrkantig ram af smala, tunna
träläkter. På lakanet funnos tvenne hål: ett, genom hvilket bösspipan
kunde utskjutas, och ett något mindre än det andra, genom hvilket
jägaren kunde hålla utkik på den säl, hvilken han nalkades. Endast en
gång lyckades man att förmedelst denna apparat komma en säl inom
skotthåll, men denna gång förfelade skottet eller blef åtminstone icke
dödande. Visserligen försäkrade skytten, att han, då skottet brunnit
af, sett en stark blodström framvälla ur djurets rygg, men sälen
förfogade sig dock, såsom det tycktes utan svårighet, ned genom det hål,
bredvid hvilket den hvilade. Skytten var fullt öfvertygad, att den
blef liggande död på den del af hafsbottnen, som låg rätt under den
öppning i isen, genom hvilken den begifvit sig ned, och skyndade
derför hem efter redskap för att upptaga honom. Men huru mycket
man än tittade genom vattenkikare och trefvade med båtshakar och
lansar, blef det dock omöjligt att upptäcka den såsom död förmodade
sälen. — Någon stund efter det letandet öfvergifvits, sågs ett dylikt
djur vältra sig upp genom samma hål, i hvilket det man sökt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free