Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"I dag helsade också tärnorna på oss för första gången, och det är
icke utan, att vi nu funno ett visst behag i dessa snabbflygande, fint
formade foglar. Deras larmande skrän och deras argsinthet gjorde,
att vi i fjor voro föga vänligt stämda mot dem. Nu sårar ej skränet
våra öron, det bidrager att lifva naturen omkring oss, och vi finna det
derför till och med angenämt.
"Den 11:te Juni visade sig tjuf-jon för första gången för i år vid
Mosselbay. Äfven ejdrarne hafva ankommit i större mängd. Förut
har endast en och annan individ varit synlig. Nu sitta stora skaror
af denna fogel på isflaken ute i hafvet och vänta antagligen, att den
is, som förenar holmarne med fastlandet, skall brytas. Så länge denna
finnes, våga de ej reda sina nästen och lägga sina ägg af fruktan för
fjällräfven, som skall vara mycket begifven på ejderägg. Då holmarne
omgifvas af öppet vatten, är det omöjligt för honom att komma till
dessa."
På aftonen den 12:te Juni ankom till iskanten ett stort, för
hvalfiskfångst afsedt och utrustadt ångfartyg. Det var förhyrdt af Mr Leigh
Smith, hvilken jämte några unga engelsmän, Reverend Eaton, Mr
Chermeside och en, hvars namn vi ej erinra oss, befann sig om bord.
Fartyget bar namnet Diana. Eedan då det var långt ut till sjös, hade
vi märkt det och till en början tagit det för en svensk kanonbåt. En
stor del af oss skyndade ut till iskanten fartyget till mötes. Vi
mottogos mycket vänligt om bord och läste i den allvarlige fartygschefens
drag den sannaste tillfredsställelse öfver det sätt, på hvilket vi
bekämpat den artiska vinterns faror, om hvilka han ingalunda var okunnig.
Under det samtal, som inleddes, kom äfven vår betänkliga belägenhet
med hänsyn till proviant att vidröras. Mr Smith förklarade då, att
han var väl försedd med lifsmedel, och erbjöd sig att lemna oss allt,
som han kunde undvara; ett erbjudande, som naturligtvis af oss antogs
med största tacksamhet. Först långt fram på morgonen den 13:de
återvände vi hem, förtjusta öfver vårt besök på Diana. Längre fram
på dagen kom Mr Smith i land och underrättade sig härvid noga om
vår belägenhet, besåg vår lilla stuga och observatorierna och lät oss
gifva en berättelse om våra öden och våra arbeten. —. Samma dag
erhöllo vi de lofvade lifsmedlen: färsk potatis, preserverade grönsaker
och soppor samt preserveradt kött af flera slag, allt af utmärkt
beskaffenhet och vida bättre, än de preserver, vi sjelfva medfört, lemonjuice,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
