- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
271

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Växterna grönskade temligen allmänt på de snöfria ställena och
en och annan, t. ex. Cardamine bellidifolia och Papaver nudicaule,
visade sina blomknoppar. Redan den 14:de Juni hade den täcka
Saxifraga oppositifolia prydt sina grenar med unga friska blad och
utvecklat sina blommor, hvilkas rödvioletta färg angenämt bröt sig mot
bladverkets saftiga grönska.

Hela Spetsbergens fogelverld hade återkommit. Alkor, tejstar och
ejdrar summo i tusental på hafsytan eller sutto i stora skaror på
isflaken. Lagunerna och de små färskvattensamlingarna utgjorde ett
omtyckt tillhåll för gäss, lommar och simsnäppor. De förstnämnda
hade redan den 13 Juni lagt ägg. Lommar voro rätt talrika i den lilla
lagunen på vår ö, men mycket svåra att komma inom skotthåll.
I samma lagun skötos den 15:de 2:ne alfoglar, hvilken fogelart på
Spetsbergen är mycket sällsynt. De små, näpna simsnäpporna
uppehöllo sig i temligen stor mängd vid Mosselbays SV udde. Till och
från de Mosselbay omgifvande bergen flögo hvarje minut stora flockar
af måsar och hafhästar. På stränderna och låglandet såg man de små,
lifliga fjæreplytarne, och öfver dessa ställen fladdrade en oräknelig skara
tärnor, hvilka fylde luften med sitt skärande skrän. Redan den 18:de,
sålunda endast några få dagar efter sin ankomst, hade de redan lagt
ägg. Såsom bekant, använda de ej lång tid eller stor möda på
byggandet af sitt näste. Snösparfvarne voro talrika, qvittrade så förnöjdt och
angenämt och voro ifrigt sysselsatta att bland stenarne reda sina bon.

Ur denna rika fogelverld hämtade vi allt framgent månget godt
mål. Gässen voro mycket läckra, men också mycket rädda och
försigtiga och derför svåra att skjuta. Det var bland alkornas stora skaror,
som största nederlaget anstäldes; alkbiff prisades fortfarande såsom en
förträfflig och välsmakande föda. Läckrast voro dock fjæreplytarne,
men dessa sköto vi numera endast mycket sällan. Vi hade ej samvete
dertill.

Hoppet om fartygens snara befrielse ur isen, proviantens tillökning
och ransonens i följd häraf skedda förhöjning samt vårens ankomst
utöfvade naturligtvis ett mäktigt inflytande på alla Mosselbay-boarne.
Skörbjuggen började vika, krymplingarne bortlade sina kryckor och
käppar, alla utståndna svårigheter glömdes, glädje och munterhet
förjagade den sorgbundenhet och nedslagenhet, som bemäktigat sig
nästan alla under de svåra och hotande Maj- och första Junidagarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free