Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Igelström och Gumælius visat [1], ofta förekomma hos oss. Näsets höjd
öfver hafvet var, på det ställe der vi passerade detsamma, enligt
bestämning med aneroiden = 34 meter.
En af lapparne hade blifvit fullkomligt snöblind, så att han, jämte
ett af tälten, måste qvarlemnas på Castréns ö. I hopp om att på en
enda dag kunna framkomma till Parryön, qvarlemnade vi dessutom
på samma ställe större delen af utrustningen för det parti, som skulle
återvända, den för deras återfärd nödvändiga provianten o. s. v. Under
den af anordningarna härtill föranledda rastdagen utsändes ett par af
lapparne på renjagt. De återkommo utan att hafva sett någon ren, men
väl massor af spår och spillning efter ren. Dessutom berättade de,
att midt emot det inre af Castréns ö ytterligare fans en betydlig ö.
Vid närmare efterfrågan tycktes det, som om den af lapparne omtalade
ön skulle bildas af de bergmassor, hvilkas nordspets på kartan
betecknas med Nordkap, och som om Beverly-bay skulle utgöras icke af en
bugt, utan af ett sund. I sådant fall måste dock en isbrygga hafva
täckt detta sund, då jag 1861 gjorde vinkelmätningar från toppen af
det närbelägna Grytberget.
Tidigt den 14 Maj fortsatte vi vår väg mot Parryön, hvars
sydspets endast var 10 minuter aflägsen från vår rastplats på Castréns ö.
Det mellanliggande hafvet var dock nu betäckt, ej med jämn is, utan
med så tätt hopade skrufismassor, att vi, oaktadt ytterligt ansträngande
dagmarscher, måste använda nära tre dygn för att tillryggalägga denna
obetydliga väg.
Först den 16:de vid middagstiden nåddes Parryön, vid hvars
stränder isen åter var fullkomligt jämn och slät. Vi hade nu en af de få
vackra dagar, vi under hela vår slädfärd kunde inregistrera. Den för
komfort i tältet så vigtiga drifveden fans på stranden i riklig mängd,
och en för ombytes skull synnerligen välkommen anledning till vedens
begagnande lemnade en ren, som varskoddes, just då vi skulle gå i
land vid det för nedläggande af depoten utsedda stället, å öns sydöstra
sida, och som genast jagades och fäldes. Talrika spår och lemningar
visade, att till och med dessa, i grannskapet af 81° belägna öar utgöra
hemvist för ganska stora växtätande djur, hvilka dock, om endast
lättheten att förvärfva sig lifvets nödtorft skulle utgöra det för val af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
