Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansågs hafva varit rådande öfver hela jordklotet, åtminstone en gång
varit afbruten af ett tidskifte, då väldiga glacierer betäckte större delen
af Europas och Amerikas fasta land, började man med större intresse
omfatta den geologiska klimatläran. Man började småningom inse, att
äfven om jordklotet en gång varit i glödande, smält tillstånd,
afsvalningen dock redan vid det kambriska eller siluriska tidskiftet
framskridit så långt, att mängden af den värme, jorden förlorat genom
utstrålning, fullkomligt uppvägdes af den värme, jorden mottog ifrån andra
himlakroppar. Man har dessutom trott sig böra söka orsaken till den
köldperiod, då väldiga isbräer kringspridt klippblock från
Skandinaviens fjäll öfver norra Tysklands slätter och då Schweiz’ alper utgjort
medelpunkten för en isöken, snarlik det nutida Grönland, i åtskilliga
föga betydande förändringar i jordbanans form, lutning mot eqvatorn,
m. m., hvilka, såsom astronomien lärer, periodiskt återkommit och
återkomma efter årtusendens och århundratusendens lopp. — Samma
orsaker, som en gång betingat glacialperioden, hafva i så fall in träffat ej
allenast under denna, oss närbelägna tidsperiod, utan äfven mångfaldiga
gånger förut, och naturligtvis hade man skäl att vänta, att de äfven då
haft ungefär likartade verkningar till följd, d. v. s. att glaciala och
varma tidsperioder upprepade gånger vexlat på jordytan. Med
anledning häraf har det blifvit för vetenskapen af yttersta vigt att genom
verkliga iakttagelser erhålla visshet om temperaturförhållandena på
jordytan under så många olika tidskiften som möjligt. — När i våra
dagar ett vetenskapligt spörjsmål på allvar framkastas, dröjer det sällan
länge, innan det blir besvaradt, och äfven i detta fall har man under
de senaste åren erhållit talrika bidrag till den geologiska klimatläran
från de länder, hvilkas geografiska läge i polens grannskap gör dem
mest egnade att lemna upplysningar i detta hänseende.
Polarländernas geologi kan på tvenne olika sätt lemna oss
upplysningar om det forna klimatet, nämligen dels genom en jämförelse af
de i dessa länder förekommande fossila djur och växter med
närstående djur- och växtformer, hvilka lefva under vissa bestämda
klimatförhållanden, dels genom en noggrann granskning af berg och jordarter
af olika geologisk ålder, för att utröna, om, dessa förete några af de
egenskaper, som pläga utmärka glaciala bildningar.
Man känner numera från polarländerna försteningar från nästan
samtliga de tidsperioder, i hvilka geologen indelat jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
