Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grönland uppstod, men grundad, ej på någon vanlig malm,
utan på en stenart, hvars värde malmletarne hittills alldeles
förbisett.
Denna stenart hade redan länge sedan ådragit sig så
väl infödingarnas som vetenskapsmännens uppmärksamhet
och inom vetenskapens system, på grund af sitt islika
utseende, inregistrerats under det för ett mineral från
inlandsisens land ganska passande namnet kryolit, »issten». Isstenen,
kryoliten, är, eller var åtminstone för några år sedan, ett
grönländskt mineral χατ’εξοχηυ. Den har, såsom redan är
nämdt, gifvit upphof till det enda verkliga bergsbruk och
till den enda rent europeiska koloni i landet. Den är vidare
för vetenskapen af stort intresse genom sin egendomliga
sammansättning, genom sin invecklade kristallform och
framför allt genom de många ännu olösta geologiska spörsmål,
som stå i sammanhang med frågan om sjelfva kryolitformationens
uppkomst. Slutligen kan man kanske ock räkna
den bland de stenarter, som de gamle grönländarne
begagnade till sina få, men omsorgsfullt förfärdigade och
sinnrikt uttänkta husgerådssaker. En kort historik och
beskrifning af mineralet torde derför vara af intresse för
läsaren.
Vid redogörelsen för de mineralier, som blifvit funna
i Grönland, säger David Cranz i sitt bekanta arbete
följande: »Ifrån söder hafva grönländarne bragt till oss
såsom något sällsynt stora stycken af en hvit, till hälften
genomskinlig stenart, hvilken bryter sig som spat och
derjemte är så mjuk, att han kan med knifven skäras och
med tänderna utan skada sönderknapras.» Dessa ord
hänföra sig tydligen till kryolit och visa, att den hvita, vackra
stenarten redan ådragit sig de vilda eskimåernas uppmärksamhet,
hvilket äfven bekräftas af Giesecke, som i sin dagbok
säger, att grönländarne kalla det efter deras förmenande
späcklika mineralet Orsuksitsät (af orsok = späck) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
