- Project Runeberg -  Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland /
107

(1885) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

basaltbergen till grus och slamm, så kommer man till tal,
som torde uppgå till många millioner år. Geologen kan
dock med full säkerhet bevisa, att hela denna förändring
måste hafva inträffat efter tertiärperiodens senare del, d. v. s.
under en geologiskt taladt oss mycket närstående tidsperiod
— under geologiens gårdag eller fjolår. Detta är blott
ett af de många bevis man har derpå, att alla försök att
med våra vanliga tidsenheter, de må då heta år eller
århundraden, mäta en geologisk tidsålders längd, leda till tal
lika stora, som då man anger afståndet till en fixstjerna
med jordiska längdmått.

Sedan jag i Godhavn intagit kol af det förråd, som
Grönländska handeln här stält till mitt förfogande, lättade
jag åter ankar den 28 juni på eftermiddagen och ångade
öster ut längs sydkusten af Disko till det stora sund, som
skiljer ön från fastlandet, och som af holländska
hvalfångare erhållit det namn, Waigattet, »blåshålet», det ännu
bär. Jag har sjelf 1870 under ett par veckor rott och seglat
af och an i sundet, så väl i hvalbåt som i umiak, och med
eskimåer som båtsmän. Härvid var jag ständigt gynnad af
det härligaste väder, hvaraf jag dragit den kanske förhastade
slutsatsen, att det afskräckande namnet är föga berättigadt.
»Isbergssundet» kunde Waigattet deremot med skäl kallas till
följd af dess läge mellan Jakobshavns och Torsukataks
ofantliga isströmmar i söder samt Karajaks, Ingnerits och
Kangerdlugsuaks isströmmar i norr, d. v. s. midt i den största
kända härd för bildning af isberg. Dessa drifva härstädes
af och an nästan hela året om. Derför undvika ock
Grönländska handelns fartyg helst att vid segling från Godhavn
till Umanak taga denna väg. För forskaren deremot erbjuder
Waigattets isbeströdda hafsyta, dess på djurlif rika botten,
och framför allt dess storartade, i geologiskt hänseende så
ytterst märkvärdiga omgifningar, tillräckligt många
frestelser för att locka hans fartyg att framgå just denna väg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free