Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med sällspord ifver egnade sig otaliga forskare och
amatörer åt de detaljundersökningar, som behöfdes för den
nya lärans utbildning. En uppräkning af hithörande
skrifter skulle ensamt fylla en hel bok. Bland forskare, som
bidragit till denna läras riktande med nya data från
nordens naturförhållanden samt till dess utbredning och
till-lämpning i norden, må nämnas skandinaverna Sven Lovén,
H. v. Post, E. Erdmann, Otto Torell, J. Gr. Forchhammer,
H. Rink, J. Steenstrup, J. F. Johnstrup, B. M. Keilhau, Th.
Kierulf, samt utländingarne Forbes, Daubrée, Desor, m. fl.[1]
Särskildt må nämnas, att Torell 1857 företog en resa till
Island, 1858 en expedition till Spetsbergen, 1859 en till
Grönland och 1861 åter en till Spetsbergen för att genom
studiet af dessa högnordiska länders glacierer och glaciala
bildningar få ett säkert jemförelsematerial för bedömandet
af de formationer hos oss, som ansetts hafva ett glacialt
ursprung. Läran om Skandinaviens istid har härigenom,
äfvensom genom Rinks mästerliga undersökningar af
Grönlands glacierer och isfjordar (d. v. s. fjordar, genom hvilka
isberg utskjutas i hafvet), fått en fast bas att hvila på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
