- Project Runeberg -  Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland /
132

(1885) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derpå skulle vi öfver ett fjell, hvilket icke endast var högt, utan
också mycket ojemnt. Der tumlade vi, med båtarna på hufvudet,
mer än en gång öfver ända.

Slutligen kommo vi, vid solens nedgång, ned på fjellets andra
sida. Denna dagsresa kunde, enligt min öfvertygelse, ej vara mer
än knappa 1½ mil, ehuru jag, om jag skulle på seländskt sätt
tagit betaldt för vägen, säkert med godt samvete låtit betala mig
för 10 mil. Vid denna lägerplats påträffade vi en stor fjord, till
hvars botten det var en dryg dagsresa för en kajakroddare.
Fordom hade grönländarne kunnat komma in i denna fjord från sjön,
men isbräen har vid mynningen under tidernas lopp grott
samman på en sträcka af en half mil, och häröfver måste grönländarne
nu gå, om de vilja dit in på jagt,

Om aftonen lade vi oss att sofva, och den 3 september på
morgonen rodde vi i våra kaj åker ¾ mil tvärs öfver fjorden till
norra sidan af landet, der vi lade våra farkoster, betäckta med sten,
vid strandbrädden. Derpå togo vi våra renslar på ryggen och
började vår vandring öfver fjellet åt NO. På qvällen uppnådde vi den
fasta isen.

Den 4 september begåfvo vi oss ut på isen för att nå den
första bergstoppen, som ligger midt på isbräen, och till hvilken vi
hade omkring 1 mil. Vägen dit var lika slät och jemn som på
Kjöbenhavns gator. Skilnaden tycktes mig endast vara den, att här
var något halare, men deremot behöfde vi icke vada i
rännstenssmutsen af fruktan för att bli öfverkörda af postmästarens hästar
och vagnar. En timme efter soluppgången nådde vi bergstoppen.
Der sprungo vi hela dagen upp och ned efter renar, dock sköto vi
endast en, af hvilken grönländarne fingo tillräckligt att äta. Men
som hvarken buskar eller ljung eller gräs, hvarmed man kunde
uppgöra eld för att koka något åt mig, funnos på berget, måste
jag öppna min lilla matsäck, i hvilken fans en bit ost och några
skorpor, hvilka nedsköljdes med vatten.

Den 5 september på morgonen vandrade vi åter ut för att
uppnå det högsta fjellet på inlandsisen, kalladt Omertlok. Dit hade
vi också omkring en mil, men behöfde 7 timmar för att tillryggalägga
den vägen till följd af isens ojemnhet och en mängd remnor,
som måste kringgås.

Klockan 11 framkommo vi till fjellet, och efter att hafva
hvilat oss en timme började vi uppstigandet till toppen, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free