Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öster ut i isfältet synlig ishöjd, från hvilken vi hoppades erhålla
en vidsträckt utsigt, och för att kunna komma dit så fort som
möjligt qvarlemnade vi vår obetydliga återstående proviant och våra
sofsäckar vid stället, der vi legat öfver natten, togo noga märke
på de oss omgifvande isklipporna och gingo så obelastade i
forcerad marsch vidare.
Höjden var betydligare och längre aflägsen än vi trodde.
Vandringen dit blef rikt belönad genom en utomordentligt vidsträckt
utsigt, hvilken visade, att inlandsisen fortfarande höjde sig inåt,
utan afbrott af några bergpartier, så att horisonten mot öster, norr
och söder endast begränsades af en isrand, nästan lika jemn som
hafvets. En vandring vidare kunde, i fall man ej var i tillfälle
att för den använda veckor, hvilket brist på tid och proviant gjorde
till en omöjlighet för oss, tydligen ej medföra några andra
upplysningar rörande isens beskaffenhet än dem vi redan erhållit, och
äfven om ej brist på proviant hade tvungit oss dertill, hade vi
knappast ansett det mödan värdt att ytterligare framtränga några
dagsmarscher vidare. Vår vändpunkt var belägen på en höjd af
2,200 fot öfver hafvet och ungefär 83 längdminuter eller 56
kilometer vester om bottnen af Aulaitsivik-fjordens norra arm.
Då vi gingo bort från det ställe, der vi qvarlemnat
provianten och sofsäckarna, hade vi, som vi tyckte, tagit noga märke på
belägenheten, men det oaktadt var det hardt när, att vi ej fått
rätt på dem, ett exempel på den svårighet man har att utan höga
signaler återfinna föremål på en sådan svagt undulerande, öfverallt
likartad yta som inlandsisen bildar.
Sedan vi efter en stunds ängsligt letande åt olika håll ändtligen
funnit vår rastplats, intogo vi vår middag med förträfflig aptit, gjorde
några ytterligare reduktioner i vår belastning och vandrade sedan
i ilmarscher tillbaka till båten, dit vi ankommo natten mot den 26.
Ett stycke från vändpunkten påträffade vi en vattenrik, djup,
bred och mellan de blåa, denna gång af intet grus svärtade
isväggarna våldsamt framilande flod, omöjlig att utan bro passera. Då
den afskar vår återväg, blefvo vi i början något häpna, men snart
insågo vi, att den, då vi ej passerat någon så stor flod vid
bortgåendet, ovilkorligen måste plötsligt försvinna under isen. Vi följde
derföre utmed dess strand i det forsande vattnets riktning, och
inom kort gaf ett aflägset brusande till känna, att vår gissning var
riktig. Hela den ofantliga vattenmassan störtade sig här med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
