Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan jag 1870 fästat forskarnes uppmärksamhet på
detta stoft, har kryokoniten varit föremål för en ej ringa
skriftvexling och polemik, och de åsigter, jag framkastat
rörande dess tillkomst, d. v. s. att det vore ett
luftsediment af okändt ursprung, men innehållande till en del
kosmiska beståndsdelar, hafva varit utsatta för kommentarier,
hvars skarpsinne jag icke alltid kunnat vara med om att
beundra. Till en början hafva några af de resande, som
sedan 1870 besökt Grönland och som från inlandsisens
bräm anstält sina betraktelser öfver isöknens inre,
identifierat kryokoniten med lerslammet i ändmoränen, eller
med grus, som nedsköljts från nunatakker, eller förklarat,
att detta alldeles jemnt och likformigt öfver isens yta
utbredda stoft blifvit uppressadt från de lerlager, som finnas
under det hundratals fot mäktiga istäcket, och det medelst
tillhjelp af i verkligheten ej befintliga, från bottnen till
ytan uppstigande vattenströmmar. Nu är inlandsisen i
verkligheten så genomkorsad af sprickor, att allt
snösmältningsvatten tvärt om inom kort rinner ned under isytan.
Några andra nedifrån framporlande, större eller mindre
källor har jag ej sett derstädes, än de tvenne geisirlika
springbrunnar, som jag iakttog under isvandringen 1870.
Men ej heller dessa, af närliggande vattenfall förorsakade
springbrunnar förde något slam med sig från bottnen.
Slutligen har man efter en mikroskopisk analys af stoftet sagt,
att det utgjordes af detritus från närliggande kustfjell.
Dock hafva de olika forskarnes uppgifter om stoftets närmare
beståndsdelar vexlat på ett märkligt sätt. Sålunda skulle
enligt Lasaulx kryokonitens hufvudbeståndsdel utgöras af qvarts;
hvarjemte man i stoftet träffade glimmer (20 %) orthoklas,
granat, epidot och titanit. Lorentzen anger åter qvarts
(15 %), glimmer, fältspat, hornblende, granat, augit, hyperit.
Des Cloizeaux amfibol (10 %), qvarts, orthoklas och plagioklas.
Allt på grund af undersökningar af absolut samma, under 1883
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
