- Project Runeberg -  Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland /
364

(1885) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hidindtil havde vi intet hørt eller fornummet til, at der i
Nærværelsen skuide findes nogen Rudera eller Vestigia af vore gamle
Norskes Vaanings-Pladser, som fordum havde boed der i Landet;
men da trende unge Grenlænder af Naboerne kom den 24 til os,
og for slemt Vejr maatte blive om Natten hos os, fortalte de, iblant
anden Discours, ogsaa dette: Nemlig, at omtrent 3 Dages Reise
Østen fra os, inde udi det saa kaldede Baals-Revier, var at see et
stort steen-mured Huus, som for langsommelig Tid, efter deres
Fædres Beretning, skuide være opbygd af Kablunakker, (saa kalder
de os og andre fremmede Nationer), men de som det havde opbygd,
vare for længe siden hendøde, saa der var alleene her og der at see
de Pladser, som de havde boed paa, og nogle forfaldne Jord-Hytter.
At forfare Sandheden herom, var paa denne Aarsens Tid ikke
Lejlighed til, men blev dog siden af mig saaledes i alle Maader befunden.

Sjelf såg Egede dylika ruiner första gången den 18
april 1723 i Ameralik-fjorden och senare under sina många
resor på en mängd andra ställen. Grönländarne sade alltid,
att de voro kablunak-bostäder, som ej varit bebodda
hvarken under deras eller deras fäders tid. Derjemte fäste
eskimåerna uppmärksamheten på den rika gräsväxten i
granskapet af dylika hyddor, hvilken Egede ansåg som ett
bevis derpå, att boningsplatsen valts så lämpligt som
möjligt för idkande af jordbruk och boskapsskötsel. Att
gräsväxten i fornlemningarnas omedelbara granskap kunnat bero
på den bördighet, affallet från jagt och fiske meddelar
jorden, tyckes han, öfvertygad som han var, att dessa
trakters forna invånare lefvat af boskapsskötsel, ej hafva tänkt
på. Härvid bör anmärkas, att benämningen kablunak af
grönländarne ursprungligen begagnades såsom en allmän
beteckning för folk, som icke tillhörde deras ras, och således
motsvarar romarnes och grekernas »barbarer»,
österländingarnes »franker», kinesernas »Fan-kwei», och om
grönländarnes »kablunak» står i något etymologiskt sammanhang
med ordet »kablunarpok», så är det i sanning ej smickrande
för främlingen.

Efter Egedes tid hafva undersökningar af gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free