Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försök att rymma i sin kajak; han blef förföljd och gripen
30 à 40 mil ute på hafvet samt dog kort derpå af sorg.
För öfrigt hade fransmännen sjelfva redan långt före
offentliggörandet af La Peyrères arbete kommit i beröring
med vildar, boende norr om den franska kolonien i Canada,
hvilka af dem betecknades med indiannamnet esquimaux, eller
eskimenzer. Åtskilliga drag af detta folks lefnadssätt, lynne
och utseende meddelas ock af åtskilliga äldre franska
författare, i synnerhet af jesuit-missionärerna Lafitau[1] och
Charlevoix. Skildringen är hvarken fördelaktig eller träffande.
Med anledning deraf, att några af indianerna tillfångatagna
eskimåer år 1659 blefvo omvända till kristendomen, säger
t. ex. Charlevoix: »Träldomen och skilsmessan från
hemlandet hade något förmildrat dessa barbarers seder. De
voro eljest så vilda, som de vargar och björnar, af hvilka
deras förfärliga ödemarker äro uppfylda. I saknad af lagar,
utan några högre begrepp och utan samhälle, skilja de sig
endast genom sin menskliga gestalt från djuren.»
La Peyrères bok om Grönland fick genom talrika
öfversättningar och bearbetningar en vidsträckt spridning, och
hans skildring af grönländarne går ännu i dag igen i den
populära föreställningen om denna folkras. Det var dock
först genom den af Hans Egede grundlagda grönländska
missionen och den i sammanhang dermed uppkomna
dansk-grönländska handeln, äfvensom genom de polarexpeditioner,
som under detta århundrade besökt länder bebodda af
eskimåer, som vi erhållit en så fullständig kännedom om de
grönländska eskimåernas kroppskonstitution, lynne, seder
och lefnadsvanor, språk m. m., att detta polarfolk för det
närvarande är ett af de bäst kända bland alla de folkslag,
hvilkas själslif ej utpräglat sig i en egen rik, genom
boktryckerikonsten från förgängelse räddad litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
