- Project Runeberg -  Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland /
468

(1885) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men detta mod håller numera på att i Grönland gifva vika
för vanlig europeisk hårklädsel. Enligt Parry begagnas
»topp» ej på Winter Island och Igloolik, ej heller sågo vi
denna hårklädsel på St. Lawrence-ön eller vid Port Clarence
eller hos tschuktscherna. Innuit-männen tatuera ej sitt
ansigte, hvarken i Grönland eller i Polar-Amerika. Deremot
bära de i trakten af Beringssund knappar af ben, sten eller
glas instuckna i stora hål, som borrats i läppen nedanom
mungiporna. Qvinnorna åter äro öfverallt, der de ej
kommit i långvarig beröring med europeisk civilisation, tatuerade
efter mönster snarlika dem, som användas hos
tschuktscherna[1]. Man fäste fordom äfven i Grönland stor vigt
härvid och trodde, eller riktigare berättade för flickorna, som
drogo sig för den smärtsamma operationen, att hufvudet af
den qvinna, som ej låtit brodera sig på detta sätt, skulle
i andra verlden förvandlas till ett af de kärl för tran, som
ställas under lampan för att uppsamla hvad som spilles.
Tatueringen sker på så sätt, att man efter ett förut på
huden ritadt mönster med tillhjelp af en nål drager en i
lampsot och tran doppad tråd under huden och under
syendet med fingret trycker på det genomsydda stället för att
få svärtan att stanna qvar. Tatueringen sker äfven genom
punktering, d. v. s. genom att ingnida svärtan i hål, som
stuckits i huden. Äfven grafit användes till tatueringssvärta,
hvarför ock detta mineral utgör en bland innuitfolkets
handelsartiklar.

Innan eskimåerna kommo i beröring med europeerna,
var deras drägt förfärdigad uteslutande af djurhudar och


[1] Jemför träsnittet i Vegas färd, I. s. 37 (afbildning af eskimåer efter en
gammal målning i Etnografiska museet i Kjöbenhavn), med den tschuktschiska
tatuering, som finnes afbildad i samma arbete, II s. 104. Ett något afvikande
tatueringsmönster finnes afbildadt i Backs förut anförda arbete, s. 384.
Qvinnorna äro ofta tatuerade äfven på kroppen. Beskrifningar öfver tatueringsmönster
träffas hos Parry, Lyon, Rae m. fl. — Munknapparna äro afbildade i Vegas färd,
II s. 238. Jfr Beechey, Voyage to the Pacific and Beering’s Strait, London
1831, I s. 250 o. 263.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free