Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling / 26 (1900) Author: Alfred Nathorst Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23—27 juli, men vädret beskrifves såsom i hög grad
ogynnsamt för arbetena, med dimma, snöslask och regn. I
botaniskt och zoologiskt hänseende gjordes dock goda
fynd, och vid kollagren insamlades en mängd
växtförsteningar, som sedermera beskrefvos af Oswald Heer.

Den 12 juli 1870 gjorde ingeniör H. Wilander och
jag en half dags uppehåll vid ön. Vi ankrade utanför
Ryssälfven, besökte »rysstugan» och trakten närmast
kring ankarplatsen samt rodde norrut förbi Mount Misery.
Därvid giordes ett intressant fynd af glacierrefflor på den
udde norr om Mount Misery, som jag på kartan kallat
Reffeludden. Inga glacierer existera numera på Beeren Eiland,
men refflorna bevisade, att sådana under forna tider måste
hafva funnits.

Spirifer Keilhaui, en brakiopod från karbonlagren i Mount Misery. Samma exemplar från öfver- och undersidan. Autotypi efter naturen i naturlig storlek.

Då jag 1882, tillsammans med G. De Geer, var på
väg till och från Spetsbergen, var det min mening att
om möjligt anlöpa Beeren Eiland. Men vid färden norrut
var ön, såsom nämndt, omgifven af is till så stor
utsläckning, att den ej kom inom synhåll. På återresan fingo vi
Beeren Eiland i sikte den 10 september och ämnade försöka
en landstigning tidigt på morgonen följande dag. Försöket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>