Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dygn äfven på denna ö, för att få den kartlagd och i
geologiskt hänseende utforskad liksom Beeren Eiland.
Hopen hade nämligen aldrig varit föremål för någon
vetenskaplig undersökning, ty ehuru visserligen Payer
och Weyprecht landade på densamma 1871, blef
därmed föga vunnet, då ingen af dem var geolog. Jag lät
purra Kjellström och Hamberg, för att de skulle taga
några fotografier. Vi styrde mot öns östra sida, och
efter hvad vi på afstånd tyckte oss kunna se, borde
landning där vara möjlig. Hopen är en smal, i ungefär
nordostlig riktning utsträckt ö, utan någon bukt, som
kan lämna skydd och tjäna såsom hamnplats. Som
den omgifves af ganska grundt vatten, måste vi lägga bi
på relativt långt afstånd från kusten, och efter en i hast
intagen frukost begaf sig det första landstigningspartiet mot
land. Detta bestod af mig, Kolthoff, Kjellström, två
handtlangare samt två roddare. Det gick ganska hög sjö,
och blåsten tilltog allt mera, i samma mån som vi
närmade oss stranden. Vi kommo in bland en mängd
grund med svåra bränningar på alla sidor, och den på
afstånd skenbart låga stranden befanns i verkligheten
vara tämligen hög, delvis med öfverhängande isfot samt
sköljd af en svår dyning, som sprutade högt upp och
omöjliggjorde hvarje landning. Vi försökte på flere
ställen, för att se om ej där skulle vara bättre, men
det visade sig i stället svårare med starka bränningar,
hvarför det ej återstod oss annat än att i den höga
sjön, som under tiden ökats, återvända till fartyget. Det
var ganska skönt att åter sätta foten på däck efter
den långa rodden i två och en half timme, ty som jag
ej sofvit vidare på natten, hade jag nu frusit desto mera
och skulle hafva stått mig ganska slätt, om icke Kjellström
haft ett par filtar med sig, som jag fick svepa om mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
