- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
75

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spärrar vägen och som icke erbjuder någon farled, medan
det på dess andra sida åter är glesare is. Nu måste
isbandet genombrytas, och sedan man från tunnan iakttagit
det ställe, där detta synes hafva bästa utsikten att lyckas,
styres fartyget med större eller mindre fart dit. Det beror
på omständigheterna, om man skall styra in mellan ett
par flak eller rakt på ett sådant, tilläfventyrs ett mindre
mellan ett par större. När fartyget törnar mot isen, är
det som skulle man stött på grund, fartyget darrar,
masterna skaka och under däck låter det som åskskrällar,
man känner en stark stöt och några dårpå följande mindre
skakningar; det händer väl också att ett eller annat
föremål på bord eller hyllor slås omkull och trillar ned. Så
arbetar propellern med all kraft, mellanrummet mellan
flaken vidgas mer och mer, tills det slutligen blir stort
nog för att fartyget skall komma fram. Icke alltid går
det dock till på detta sätt, vid andra tillfällen backar man
och rammar omväxlande, och så får man ibland hålla
på i timmar, i det man endast vinner terrängen tum för
tum. Det är tydligt att detta frestar fartygsskrofvet mycket,
och därför äro ishafsfartygen i fören så förtimrade med
ett nätverk af balkar, att de där nära nog kunna anses
såsom solida. Till yttermera förstärkning hafva dessa
fartyg utanpå den vanliga bordläggningen en tjock ishud,
d. v. s. en beklädnad med plankor af greenheart, ett
särdeles hårdt trädslag, medan själfva bogen dessutom är
skodd med tjocka järnskenor.

Det är emellertid ej endast bogen det gäller. Nästan
ännu viktigare är att se upp vid aktern, så att icke
rodret eller propellern får någon skada. På nyare
ishafsfartyg finnes ej blott roderbrunn utan äfven
propellerbrunn, så att både roder och propeller vid ispressningar
eller andra kritiska tillfällen kunna lyftas upp på däck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free